Dagens outfit

Det var en märklig dag igår. När jag var ute med pudeln var det snålblåst och knappt plusgrader. När jag ska gå till Willys så är det outhärdligt varmt. Rena högsommarvärmen. Men kallt om huvudet. Jag knallar in på Jula för att handla några småsaker och hittar en svart keps som det står "Jula 30 år" på. Snygg. Ett klädesplagg ska ju vara ett lite statement över vem man är. Därför brukar jag byta mellan "Clas Ohlson","Jula" och "Byggmax".


Så där går jag stolt med min fina keps. När jag kommer hem och ska ta av mej kepsen så är det ett klickande ljud i skärmen. Dom nötterna har satt in en lampa i kepsen! Det blir ju ett sorts pucko-statement av det (Javisstja. Jag skulle ju skriva efter en Pucko-keps.) Det är praktiskt i stugan att alltid ha ljus med sej. Men i stan ser det bara sanslöst ut.

Dödsannonserna

Sedan mina föräldrar dog har jag mycket lite kontakt med de trakter där jag växte upp. Nästan min enda informationskälla är "Familjenytt" i Piteå-tidningen. Det är en lite sakral stund att läsa dödsannonserna. Ett liv av strävan fullföljs av en liten notis. Ibland är det någon jag kände och ibland är det någon jag kände till. När jag så sitter där och läser så är mus-pilen i vägen så jag flyttar den stilla åt höger. Nu bär det dej inte bättre än att jag en stund tidigare ägnat mej åt youtubemissbruk och skruvat upp ljudet ganska ordentligt. När jag då sitter i mitt eget imaginära gravkapells milda dunkel och stillhet så vrålar datorhögtalarna "HOW CAN YOU KNOW SO MUCH?"


Det var tur att musen var förtöjd i en sladd. Det är tydligen så att på högerkanten av Piteåtidningens webbsida finns en reklamruta för Elon och när man för muspekaren över den så skriker den där jingeln ut. Jeezuz. Det var inte långt från att man själv hamnat bland annonserna.

Unni Drougge - Piratdrottningen

För några dagar sedan beslutade sej Unni Drougge för att också bli pirat. Detta genom att lägga ut sin senaste bok gratis på Pirate Bay.


Det blev en omedelbar succé. Läsare - eller kanske rättare sagt lyssnare - hörde av som de aldrig tidigare gjort. När man tänker efter så är det självklart. Den här ungdomskulturen är uppfödd på låghaltig hollywoodunderhållning. När de på det här sättet får komma i kontakt med svensk kvalitetslitteratur är de klart att de måste bli lyriska. Vad är väl de tomma explosionerna i Watchmen och X-men mot Drougges esprit? Man blir rörd när man målar upp en inre bild där nätpiraterna fridfullt lyssnar. De kanske till och med ställt bort Jolt-colan för en kopp kamomill-thé. I pur hänfördhet har de rusat till sin internetbank och givit pengar till hennes PayPal-konto. Det finns trots allt hopp om ungdomen.

Umeåtecknare i Pondus

För er som missat det så är det en hel bilaga i senaste Pondus med Umeå-tecknaren Nicklas Eriksson. Man tycker att han borde sitta och signera på Coop Forum eller nåt men det hela sker i tysthet.

Jag blev lurad

Jag skjutsade ner hustrun på stan igår. Sedan gick jag och shoppade. Kjell%Co och Clas Ohlson. När jag körde hem tänkte jag att jag skulle vara rationell och äta lite snabbmat. Magen hade gärna sett lite Thai-mat men sist fick jag stå en halvtimme i kö. Så jag körde in på Frasses. Det var ganska lång kö och en lång drive-in-kö. Ibland är doften på sådana ställen inte helt inspirerande så jag gick på ett Lax-mål. Man är väl vuxen.

Så då får jag min lapp. Där står jag tillsammans med ett antal andra gubbar som inte heller borde stå där. Egentligen borde vi väl gå på någon vederstygglig diet. En av gubbarna log så lyckligt så han gick nog redan på en.



Men jag fick stå där i 25 minuter och vänta. Faller detta verkligen under definitionen för snabbmat? Jag hade blivit lurad. Jag hade ju hunnit göra riktig mat på den tiden. Infallet med Laxburgaren kom av nåt jag hörde om nyttigt fett. Så jag tänkte på Ying och Yang och tänkte att jag måste balansera det goda fettet. Man behöver den fina balansen i tillvaron. Så småningom fick jag min lilla kasse och kunde åka hem. Laxburgaren var god. Riktigt god. Men jag misstänker att Ying och Yang uppnåddes redan i paneringen.

Det blir varken Umåker eller SPX

Näpp. Det blir varken Umåker eller SPX för undertecknad. Istället så får jag fira helgen i Psykiatrins varma famn.

Kommer ni ihåg Östra Kyrkogatan?

Kommer ni ihåg när man byggde om Östra Kyrkogatan förra gången. Det var en orgie i fartgupp, krångliga svängar och mystiska gropar. Alla farthindarnde åtgärderna i verktygslådan hade alla placerats på en och samma gata. Det rasades på insändarsidorna och till och med jag gjorde en bildinsändare:

Bättre än så här blir det inte

Nu har jag nått min topposition på blogglistorna. Jag låg som 29 på bloggtoppens humorlista och nu ligger jag som nummer 13 på Umeålistan.


Inte illa pinkat för en som skiter i outfits. Men det är bara en chimair. Om någon vecka är jag tillbaka i bottenträsket igen.

Var kommer alla snorungar ifrån

Det var en tuff dag igår. Helt plötsligt fanns dom överallt. Man hann bara manövrera bort den ena så stod nästa framför en. Var man än vände sej fanns det nya illbattingar. Den första råkade jag på under morgonen. Det ringde på dörren. Med en pudel och två ystra cairnar så var det inte det lättaste att ta sej fram. När jag så lyckats tygla vilddjuren stod det en lite flicka och ville sälja majblommor. Cairnarna drog igång igen så jag vrålade bara "Nej"! till den stackars flickan.

När jag sedan gick på Willys var det nästan omöjligt att ta sej fram över parkeringen med alla dessa majblommesäljande barn. Vid det laget var jag tämligen irriterad.

Hursomhelst. En sån där vardag så faller matlagningen på undertecknad. Hustrun sköter gourmetmatlagningen och jag håller mej på jorden. För gårdagen var det torsk. Eller "fisk under frasigt täcke" som det står i kokboken. Fiskblocket är ganska fruset så jag tar fram storkniven för att dela upp blocket i mindre bitar. Då ringer det på dörren igen. Det är en ny liten flicka. Vid det laget hade jag fått lite dåligt samvete för att jag var så brysk mot flickan på morgonen och bestämmer mej för att köpa en sån där idiotisk majblomma.

Men när jag så lyckats stilla hundarna och öppnar springer hon bara iväg. Vad är det för sätt?


Idag blir det en lugn dag. Jag ska inte skriva några provocerande inlägg om piratpartiet. De får finna andra kombattanter att stånga sej mot.

Nätverkstekniker och intelligent design

Varför ser alla nätverkstekniker likadana ut? Är de klonade? Isåfall varför har man valt just denna design? Är den särskilt ändamålsenlig?

Bry dej inte om våren

Jag hade en kamrat en gång .. eller ... jag har ju honom kvar förstås. Vi träffar på varandra och säger att vi måste träffas. Hursomhelst så brukade han gå omkring och hitta på fiktiva kampanjer. En av dem var "Bry dej inte om våren" som gick ut på att när våren inträffade så rev studenterna sönder sina hyresavier och orsakade på så sätt stopp i rören varför SUSB skulle ha en kampanj.

Det där kommer för mej nu när jag går runt. Jag känner mej liksom lite ansvarslös och skulle liksom vilja gör något lite småtokigt. Jag minns att jag en gång satt och såg en VM-match i hockey och drack öl mitt på blanka eftermiddagen. Det var 1977. På något sätt önskar jag att jag skulle kunna göra sådär igen. För några år sedan var jag plötsligt ensam hemma och det var en hockematch. Nu ska jag dricka pilsner och se på hockey tänkte jag. Men jag hade ingen öl hemma utan bara sånt där folköl. Jamen öl som öl tänkte jag. Efter fyra burkar folköl var jag outsägligt mätt och kände inte alls någon avslappnad trevnad.

Ja,ja. Det där var väl den vilda ungdomen kanske. Idag när det är vår så är det istället en kravfylld tid. Det är saker som tinar fram, lökar och plantor, och så är det sommaren som ska planeras. Allt måste planeras minituöst i minsta detalj. Varje ledig dag och varje ledig kväll ska det planeras för att man ska vara ledig två veckor och då ska man inte lyfta ett finger på två veckor och bara slappna av. Jag brukar stå ut i en dag sen har man hittat på nåt nytt.

Det är anvarsfullt att vara vuxen. Men så plötsligt så ställs man inför frågan:


Hur vuxen är jag egentligen?

Internets underliv

När man så scrollar ner i listan på sökord så kommer man in på Internets mörkare delar. Under anonymitetens våta mörka filt kan man penetrera Internet på information av det dunklare slaget.


Söker man efter relevant information söker man väl på "genomsnittslängd penis"? Hursomhelst så har dessa sökt sej till mej via Google. Google dyker upp i olika sammanhang. På den nattliga hundpromenaden möter jag en annan distignerad herre i den övre medelåldern. Vi kommer naturligtvis in på ämnena fildelning, piratpartiet och the Pirate Bay. Vi är båda lite skakade då Swebits lagts på is. Pirate Bays skittracker är inte mycket att bry sej om men Swebits tar lite i hjärtat. Men det lustiga är att han använder exakt samma argument som tonåringar jag diskuterat frågan med tidigare under dagen. "Ska man fälla Pirate Bay ska man fälla Google". Märkligt att folk inte kan räkna ut egna argument. Den här mannen brukar annars inte ha problem med det.

För mej handlar det här ytters om demokrati, lag och rätt. Demokrati är en dubbelriktad gata. Jag har möjlighet att påverka genom demokratiska val men jag har också skyldigheter och ansvar. För mej är en sida på Internet ett publicistiskt verk. Rimligen så är det alltid någon som är ansvarig utgivare. På den här bloggen är det jag som är ansvarig för att det jag skriver följer lagens råmärken och att i den mån jag citerar eller använder populärkulturella bildcitat som exempelvis Asterix-piraten så anser jag att mitt verk har sådan verkshöjd att det är ett eget verk.

Google är en sökmotor som pekar ut var information finns. När Google pekar ut en sida där man kan ladda ner upphovsrättsskyddat material så är det sidan som Google pekar på som är ansvarig. Pirate Bay pekar inte på någon sida utan pekar direkt på den nedladdningsbara filen. Således bör det vara TPB som är den ansvarige utgivaren.

Statestik

Som bekant så är jag statistikmissbrukare. Eller statestik som det heter på modern svenska. Det är ganska märkligt hur folk söker sej hit. Här är topp 6:



Eller vilka browsers man använder:


Där man kan konstatera att Firefox leder. Det har alltid varit så och den plötsliga anstormningen av piratpartister ändrade inte på den situationen. Safaris relativt stora förekomst har förmodligen med att många av de fasta besökarna själva är tecknare och använder Mac. Opera är lite förbryllande. Men det behövs egentligen bara några fasta besökare använder Opera för att det ska förändra rätt mycket.

Eller besöksstatistiken:

Där man kan skönja en hisnande uppgång på slutet men den lär klinga av när piratpartisterna tappat intresset för undertecknad. Men de har i alla fall haft vänligheten att bläddra genom ett par sidor i snitt när de besökt bloggen så kanske någon eller några av dem återkommer.

Bisexualitet i serievärlden

Innan jag börjar tror jag att jag redan i förväg ska be om ursäkt för att jag upptar er tid med det här. För några år sedan hade vi en diskussion med anledning av stora rubriker i tidningarna av typen "Fantomen är bisexuell". På femtiotalet anklagades serierna ofta för att förföra ungdomen in i kriminalitet och homosexualitet. Idag är det väl oftare heteronormativitet som serierna får klä skott för. Tidsenligt och modernt gjorde Fantomenredaktionen ett avsnitt där Fantomen blev kär i en man. Ibland har det glunkats om vilken relation Biffen och Bananen egentligen hade till varandra. Så jag gjorde en lite kommentar till diskussionen där Biffen och Bananen också försöker vara lite up to date:

En sån dag

Denna dagen har varit lite märklig. Jag håller på att installera frugans dator så jag sitter ganska bunden vid min egen. En orgie i slösurfande naturligtvis. Men jag kollade mitt läge på Bloggtoppen. Tydligen nollställer dom varje måndagmorgon så min fina blogg hade haft två läsare. Så jag tittar runt lite grann. Porrflickan Dolly hade haft 1500 intresserade på morgonen. Folk kanske ville dra en Tarzan innan jobbet så de är lugna och fina. Och Kenza vad-hon-nu-heter hade flera tusen läsare. Jag kan liksom inte förstå varför. Det är liksom en fjortonårings tomma pladder, illa skrivet och utan innehåll. Blondinbella skriver ju hyggligt även om innehållet är flortunt. Eller Katarina Zytomierska som är lite rolig att läsa för hon är som en ilsken råtta.


Men vem bryr sej. Hursomhelst så började jag klottra i ett block. Det bidde tre Somaliska pirater. Men när jag skulle sudda bort blyertsstrecken visade det sej att jag använt en tuschpenna som inte tål sudd. Så jag fick trixa till det lite när jag skulle lägga på lite sepiafärg. Den vart som trevlig så jag skrev ett litet tjo-flöjt-inlägg om piratpartiet. Det måste ha blivit länkat nånstans för jag har klättrat på humorbloggtoppen från plats 290 i morse till plats 29. Jag har passerat storheter som Henrik Schyffert. Hah!

Man blir lite nervös när sånt här händer. I värsta fall kan man ha blivit länkad på Flashback som "neger-humor" eller något annat hemskt. Annars verkar de piratpartister som kommenterat var trevliga och välvårdade.

Ljudbok - vad är det?

Min trogna läsare (alla femton vid det här laget) är väl fullt medvetna att jag föredrar gammaldags bokstäver på papper framför en sådan där ljudbok. Jag glömmer bara bort mej och vaknar till efter att en stund varit irriterad på en malande röst som jag inte riktigt vet var den kommer ifrån. Sedan så finns det fler irritationsmoment. Ska man vara laglig så köper man alltså en bok som då kan bestå av en sex till tio cd-skivor. Då ska man gå omkring med en sådan där bärbar CD-spelare som är stor, bökig och stötkänslig. Man får gå som på nattgammal is så att inte skivan hopppar.


Ska man då rippa skivan för att lägga in boken på en MP3-så är det nåt idiotiskt kopieringsskydd som förhindrar rippningen. Tror dom att någon som verkligen vill rippa den hindras av något sådant? Det enda man kan åstadkomma är att man blir så irriterad på eländet att man väljer att ladda ner böckerna från någon fildelningssajt istället. Kopieringsskyddet fungerar snarare som uppmuntran till fildelning än skyddar upphovsmännens rättigheter.

Minne från Motala

I varje hem finns en sån där låda där man lägger "resten". Det kan vara skruvar som ser ut att höra till något speciellt ställe, stegräknare man aldrig fått att fungera, tuschpennor man tyckt om som inte funkar längre och annat smått och gott.

Sedan finns en del mer oförklarliga saker. Som den där rosa solfjädern i plast där det står "Minne från Motala" och är små bilder på olika sevärdheter i Motala med omgivning. Varför kan man inte slänga den? Är det för att man inte kan minnas när och varför man var i Motala? Namnet "minne från Motala" antyder ju att man borde minnas.


Eller är det hustomtarna som lägger sådana där föremål i ens restlåda och skrattar åt en när man står och grubblar?

Grattis Piratpartiet

Grattis till framgångarna Piratpartiet önskar det Somaliska broderpartiet.

the Pirate bay - är det så fel att de blev fällda?

Det är lite förvånande att folk verkar så överraskade att de blev fällda. Men upplägget är ju så uppenbart gjort för att komma runt lagstiftningen. Folk har saker på sina hårddiskar som de delar ut gratis. Man använder torrenttekniken för att lagens makt inte ska veta exakt vem som delat ut exakt vad till vem. Och för att folk ska hitta vem som har vad så använder man en fildelningssajt som TPB för leta reda på det man vill ha. Alla inser att alltihop är olagligt och den enda som tjänar pengar på det hela är TPB, så i mina ögon så är det rätt personer som blivit fällda.

Sur gubbe med kundvagn

Det känns som en oproportionerligt stor del av min tid ägnas åt att gå runt på Coop Forum med en kundvagn. Riktigt hur många timmar per vecka det egentligen kan vara är svårt att säga men förmodligen så känns det som fler än vad de är. Dessa besök är fyllda av små irritationsmoment som jag gärna vältaligt skildrar för min omgivning. Jag börjar uppfatta små signaler om att vissa tycker sej ha fått ta del av tillräckligt av sådana skildringar. Så nu skriver jag om dem här i stället. Det är väl det man ska ha en blogg till? Jag hittade förresten en annan blogg som också surgubbigt kommenterar omvärlden nämmeligen uppretad.se .

Men nu var det mina egna små irritationsmoment. Det jag retar mej på för dagen är de som blockerar hela gången genom att stå och titta på ena hyllan samtidigt som man håller krampaktigt i kundvagnen och skjuter den hela vägen till hyllan på motstående sida.


Det här är ett systematiskt beteende som jag råkar ut för en tre-fyra gånger vid varje besök på Coop Forum. Vad är meningen egentligen? Det känns som ett revirhävdande men vad slags revir det handlar om har jag inte riktigt greppat än.

Det går dåligt för Saab

Det går dåligt för Saab. Det var bättre förr. På svärdfäktartiden till exempel. Men det fanns förstås vissa problem på den tiden också.

Äh, förresten. Det var inget.

Spelmissbruk

En gång köpte jag en trisslott i min hustrus sällskap. Jag vann 25 kronor. Jag tog en ny lott. Jag vann 50. Jag två nya lotter. Den första var nit men nästa gav en hundring. Det där höll på ett tag tills jag till sist hade gått på den sista niten.
- Vad var det för vits med det där? Frågade hustrun.
- Jag köpte en lott för 25 kronor och hade roligt för flera hundra.
Varpå hon fällde ett synnerligen förklenande omdöme.

Självgoogling

Någon gång per år testar jag med självgoogling. Vanligtvis blir man förskräckt över vilken mängd smörja man skrivit i de mest ovidkommande ämnen. Men ett resultat fångar mitt intresse:

De första skisserna tillkom på bordsdukar och matsedlar(!) på Bacchi Wapen i Stockholm i maj 1943. Företagets direktör, Åke Forsmark, bjöd Erik Bratt och ingenjörerna Björn Törnblom och Erik Hilfing på middag för att ta del av planerna.

Det låter ju rackarns intressant. Men det handlar inte om en tecknad serie utan om aerodynamiska målflygplan. Åke Forsmark var tydligen något slags flygingenjör.

http://www.norrteljetidning.se/nyheter/debatt/id/3968

Folkmusik - finns sånt?

När jag flyttade till Umeå 1978 så var ett av de viktigaste inslagen i kulturlivet, nöjeslivet och gatubilden folkmusikband som hette sådant som "Gnid och drag". Finns dom idag?

Gudrun Schyman - den ospolbara

Jag var inne på politiker som var ospolbara. Gudrun Schyman är nog den ospolbaraste av alla. Man tror att man har lyckats men när man kommer dit nästa gång så har hon på något sätt lyckats dyka upp igen.


Härom sistens var hon med i TV-fiaskot "Grillad". De inbjudna komikerna skulle skända henne efter bästa förmåga. Men det blev en märkligt fadd tillställning. Jag menar - en partiledare som varit så drängfull att hon kissat inne på en biograf - hur svårt kan det vara att sätta poänger? Men komikerna nöjde sej bara med att gång på gång påpeka att hon gjort just detta. Men det visste vi redan.

Det var egentligen bara en enda poäng under hela programmet och det var då Gudrun visade varför hon är ospolbar. "Jag hade försepeglats att jag skulle grillas av sveriges bästa komiker. Jag säger som Wanja Lundby-Wedin: 'Jag har blivit lurad'". Så enkelt och elegant sätter man en poäng.

Det luktar fähund - det är vår

Våren är en märklig tid. Det är smutsigt på gränsen till vidrigt. Det luktar ruttet gräs som tinar fram. Det finns inget vettigt sätt att klä sej. Klär man sej lätt kommer man att bli outhärdligt förkyld, klär man sej varm blir det svettigt och kletigt. Men ändå är det någonting härligt i luften.


Det som grämer en är att man aldrig hann få fram skidorna i år. Heller.

Tillslag mot fildelare

Problemet med att beivra fildelning handlar ofta om bevisfrågan. Det är svårt att ta folk på bar gärning så att säga. Den här händelsen utspelade sig på en icke specificerad plats i Umeå.

Naturstudier - Rökaren

På senare tid har en gren av Homo Sapiens avknoppat till en ny art – rökaren – eller Fumo Sapiens. Man träffar oftast på Fumo Sapiens i dörrar till större byggnader där de står och försöker blåsa in så mycket rök som möjligt för att locka ut eventuella Fumo Sapiens som vistas inne i byggnaden. Eftersom Fumo Sapiens har det sämsta luktsinnet bland primaterna får de ta i ganska ordentligt.



När tillräckligt många samlats så vidtar parningsritualen som tillgår så att de harklar så ljudligt det bara är möjligt.



När så hanen har lyckats harkla upp en munfull slem så spottar han ut det på marken. Man har fortfarande inte lyckats reda ut om avsikten är att skvippa omkull en Homo Sapiens-hanne som råkar trampa i harkelslemmet och på så vis visa sej driftig eller om det är de vackra mönstren av brunt och grönt slem med små svarta rosor och ljusgröngult skum som tilltalar honorna.

Naturstudier - Rökaren

På senare tid har en gren av Homo Sapiens avknoppat till en ny art – rökaren – eller Fumo Sapiens. Man träffar oftast på Fumo Sapiens i dörrar till större byggnader där de står och försöker blåsa in så mycket rök som möjligt för att locka ut eventuella Fumo Sapiens som vistas inne i byggnaden. Eftersom Fumo Sapiens har det sämsta luktsinnet bland primaterna får de ta i ganska ordentligt.

När tillräckligt många samlats så vidtar parningsritualen som tillgår så att de harklar så ljudligt det bara är möjligt.

När så hanen har lyckats harkla upp en munfull slem så spottar han ut det på marken. Man har fortfarande inte lyckats reda ut om avsikten är att skvippa omkull en Homo Sapiens-hanne som råkar trampa i harkelslemmet och på så vis visa sej driftig eller om det är de vackra mönstren av brunt och grönt slem med små svarta rosor och ljusgröngult skum som tilltalar honorna.

(Förlåt. Jag håller bara på att bli alltmer allergisk mot tobak.)

Klockan är kvart i sex och jag kan inte sova

Har suttit uppe en stund nu. Det snöar hysteriskt ute.

Hur man kör bil i Umeå

När jag kom till stan så lade jag märke till att beteendet i trafiken har sina speciella karaktärsdrag. En riktig karl använder inte blinkers är ju en sanning som gäller över hela landet. Men i Umeå är männen lite mjukare och mer jämställda varför man börjar blinka en tjugo meter EFTER det att man svängt.


Sedan när man liks har fått igång blinkersen kan man gärna köra någon kilometer efter E4:an bara man hinner stänga av den innan nästa gång man ska svänga.

Vad kvinnor vill ha

Jag var på Coop forum och handlade inför stora glitter-och-glamour-festen. Närmare bestämt 32 askar ruccola. Det är lite svårt att förklara när man plötsligt inser att det är något som inte är som vanligt. Slutligen kunde inte ens jag undvika att förstå att något förändrats när jag hörde små ynfande ljud runt omkring mej. Jag kände plötsligt kvinnornas blickar på mej. Diskret försöker jag gå genom min klädsel för att se om jag gjort något konstigt men allt var som vanligt. Kvinnornas blickar var liksom blöta. Jag kände igen typen lite vagt. Förr i tiden hände det att kvinnor ungefär tjugo år äldre än mej själv på krogen som diat för djupt i bag-in-boxen gav mej den blicken. Det är sällan så nuförtiden. Dels går man själv sällan på krogen och den åldersgrupp som jag talar om har numer ratat krogen för tisdagseftermiddagsbingon. Eller så tycker de att rullatorn skämmer på dansgolvet.


Men så insåg jag att blickarna lika ofta gick till min vagn. Det var ruccolan det handlade om! Det är ganska gott med ruccola. Den har en kryddig smak som ofta kan lyfta en sallad. Men den har också en vag bismak av bäverspillning som av någon anledning passar kvinnor bättre än män. Sedan är ju namnet så fint också. Den säljer visst bättre nu än när den hette senapskål, som är det korrekta svenska namnet.

Ipred-lagen

Ipred-lagen verkar vara en misslyckad konstruktion. Mest för att den verkar bryta mot vedertagna principer på hur rätt ska skipas. Polis ska genomföra undersökningar, åklagare ska väcka åtal och domstol ska döma. Privata intressen ska enbart kunna anmäla. Om jag förstått saken rätt så lämna Ipred en lucka när det gäller informationsinhämtandet för privata intressen.

MEN samtidigt så måste man förundras över situationen. Folk landet runt lägger ner tiotusentals kronor på utrustning för att lagra illegalt material, man överbelastar nätet och betalar hundratals kronor varje månad för överdriven bandbredd och det allra egendomligaste: man skänker i vissa fall pengar till folk för att de ska underhålla servrarna som gör hela spektaklet möjligt. Det hela följer principen: Inte en krona till de som skapat verken!

Som tecknare är jag van vid principen. Tryckare, administratörer, layoutare, redaktörer ska alla självklart ha betalt. När det kommer till tecknaren så blir alla jätteförvånade över att man vill ha betalt. "Inser du att jag inte ens får tio kronor i timmen med den ersättningen?" frågar man, "Men ni tecknare håller väl på för att ni vill skapa, ska ni ha BETALT också?".

Shaved Pussy

Statistikmissbrukaren inom har svårt att låta bli att läsa sökordsstatistiken för bloggen. Tydligen är det så att de flesta läsarna irrar hit fullständigt felorienterade. "Håriga underliv" leder fortfarande stort. Men jag blev lite rörd när jag såg att "Kärlekens höga visa" seglat upp som nummer två.

Inga riktiga katter har fått lida för detta inlägg.

La Dolce Vita- bävningen

Nu är det fjärde dagen efter La-dolce-vita-bävningen. Livet känns liksom lite futtigt. Dammsugaren, ritbordet, spisen och motionscykeln ser alla lika oinspirerande ut.
Det enda som fångar mitt intresse är när jag går runt bland alla dessa rester av glitter och glamour är en flaska mousserande vin. Undrar hur det funkar i bastun?

Mona och Wanja - the Unflushables

Det har kommit fram en ny typ av socialdemokrater. Deras viktigaste egenskap har ingenting med visioner, ideal och jämlikhet att göra. Deras viktigaste förmåga är att ha teflonhud mot skandaler. Oavsett vad som händer så gäller det att inga skandaler fastnar.

Just Mona och Wanja har dessutom en fantastisk förmåga att klamra sej fast. De är Unflushable .

Kärlekens höga visa

Min älskade hustru hade en liten fest i helgen med en typ 70 gäster. Hon har lite svårt för diskreta entréer så hon slog på stort istället.


Hon kliver in på "scenen" och sjunger "Kärlekens höga visa" på ett sätt som skulle ha fått Zarah Leander att blekna i jämförelse. Det känns lite märkligt att se den människa som man normalt delar havregrynsgröt´n med på mornarna glänsa på detta sätt. Men det är klart - hon skimrar ju varje gång hon tar sej an ett projekt som vanliga människor skulle ha låtit bli.

Umeå - en stad omgiven av små ludna vättar

När jag nu sitter här och rotar i dammiga annaler så råkar jag på Wilhelm Peterson-Bergers hyllningskantat till Umeå.


Det är ett frejdigt stycke. Det inleds med ett beskrivande av fonden:

Långt vid solnedgången under västerns blåa snöbetäckta fjäll
hör jag källor sorla, hör jag åar brusa över hed och häll
Född i solnedgången rastlös mot dess uppgång gliderfloden fram
I de tysta vida tjugomilaskogar speglas stam vid stam

När vi så har kulisserna färdiga för oss så kommer den oblyga hyllningen till den mäktiga staden:

Vad födde ypperst den mäktiga älv på färden från vagga till grav?
Hur hävdade stoltas sig själv där milt den dog hän i ett hav?
Vad steg som en blomma ur älvglittrets bad?
En stad!

Det är ju så klart att den mäktiga Uman strömmar där blott för att ärofylla stadsbildningen. Men så kommer den delen som i moderna ögon synes något mindre lyckad i sin formulering.

I hävdernas gryning där skymtar en syn: som ludna vättar och troll
på skidor de ila kring skogsslättens bryn
dit pinglar de slädar från sunnanhåll
med blåögda köpmän av svea stam nå fram
Höja sej rader av brunsvarta tält på brinken vid isbunden flod
och rökar sväva från snöiga fält med ångan av slaktade renars blod
och marknars möte vid ådals led blir sed.

Jepp. Så var det som det gick till. Så även blandades våran genpool så att jag själv är till sju åttondelar blåögd sveastammare och till en åttondel luden vätte. Fast de mötena skedde på snöhöljt fjäll.

Den nya Umeåmössan

I gårdagens inlägg så var jag inne på att den obligatoriska kepsen är en ovärdig huvudbonad för en Europeisk kulturhuvudstad. Vi behöver en bättre och mer unik sak att sätta på huvudet. Umeå City var ju inne på det här med etniska huvudbonader. Jag har här ett fint exempel på en huvudbonad från Papua:


Eller varför inte en hel dress som denna:


Nu ska man väl inte sno saker rakt av men man kan ju använda sådant som inspirationskälla för ett nytt och spännande mode som skulle placera Umeå på den kulturella världskartan.

Kepsförbud i Umeå

Det stod en notis i tidningen i morse. "Keps-förbud i dag i Umeå city! Umeå har gått vidare till 'final' i kampanjen om Kulturhuvudstad 2014. I dag ska vi fota alla som rör sej inom centrumfyrkanten och därför utlyser vi kepsförbud hela dagen. Umeå ska grundlura Lund och lanseras nu som kultur-huvud-stad där vi bär etniska huvudbonader som basker, turbaner, fezer, chador och lappmössor!"

Ja, det är nåt aprilskämt. Det är alltid så i den här staden. Så fort någon föreslår något vettigt så är det ett aprilskämt. Själv har jag väl ungefär en åttondels förutsättning att bära lappmössa. Men jag vet inte vilken sort jag ska ha. Mina förfäder kommer från olika byar. Så jag skulle gå på Fez. Den enda huvudbonad som klär en karl. Förutom swingpjatthatten förstås.