Falsk anklagelse

Följ min blogg med bloglovin

Jag sitter och slötittar på något program på någon reklamkanal. Det är mycket chokladreklam. Toblerone annonserar med en kvinna som ros runt i honung och det ser bara äckligt ut. Sen är det sådana där fantastiska chokladmästare från Lindt, som faller bort därför att navelludd heter BellyButton Lint på engelska. Sen annonserar Marabou för några sådana där moderna mörka chokladkakor. Jag gillade den där gamla rejäla mörka chokladkakorna - de här moderna har jag provat lite för mycket "Havtorn med havssalt" och "Melon och vinäger" så det står mej lite upp i halsen. Det är klart - hittar man rätt sån där kaka är de riktigt goda men ...

Men så gör dom reklam för typ "Vilken är din favorit" där man bara får se färgsättningen på förpackningarna och texten är något annat. Mitt intresse väcks alldeles oerhört. Dock störs jag av att Dennis gnäller, ja, han rent ylar. Det förstör lite av min koncentration på den viktiga informationen från Marabou. Men plötslig inser jag att mina anklagelser mot Dennis är falska. Det är min mage som ylar!

Angående vågade sockar

Med anledning av mina "modiga sockar" och frågan om jag valde mina kläder själv så är det väl så att jag FÅR välja mina kläder själv. Kritiken mot mina val brukar oftast handla om att jag är allt för konservativ. Men i detta fall så är det så att jag fick tre par sockar av min son i julklapp som är av det mer modiga slaget. Paret som var galet rutigt ligger i tvättkorgen så det kan jag inte visa upp men de andra såg ut så här:



Det rutiga paret vet jag inte när jag ska använda om inte på nyårsafton så jag hade dem då. När vi ändå är inne på julklappar så var årets chokladburk vackrare än någonsin. Den är ju förstås till min hustru men jag är nog lika glad för den. Tack Tyskland!

Tack svenska folk

Det som verkligen är något att se fram emot så här i jultider är den obligatoriska Aladdin-asken. Nu hotade man med att plocka bort körsbärslikören, den godaste av alla pralinerna. Man lät svenska folket rösta och den som de allra flesta ville ha kvar var körsbärspralinen! För en gångs skull röstade svenska folket rätt. Jag är så lycklig.

Rådjurshuvud och choklad

Min dotter har två sådana där Cairneterrier, små kompakta grävlingsliknande saker. Man brukar beskriva dem som en stor hund i liten förpackning. De här två hundarna har ganska olika karaktär. Tuva är lite reserverad och skulle nog helst trivas framför en varm brasa. Hilma är entusiastisk och äventyrslysten och väjer inte för något. När dottern var i skogen häromdan försvann Hilma glatt. Hon hade visst sjå att kalla tillbaka Hilma. När Hilma efter många om och men slutligen dök upp hade hon ett flått rådjurshuvud i munnen.


Nallebjörn lär väl ha gått och lagt sej vid det här laget så det borde väl vara en lo som varit framme. Som vanligt när Hilma har funnit något riktigt fint så blir folk sura.

Hilma ger ett inte speciellt begåvat intryck om jag ska vara ärlig. Hon har samma fånigt lyckliga uppsyn vad hon än gör. Vilket mest är att springa fram och tillbaka och ställa till ofog. Men på något konstigt märkligt sätt så har hon lärt sej att dra upp dragkedjor. Igår blev det spännande fyndet en chokladkaka. Cairneterrier har en märklig förmåga att sortera saker i munnen så när dottern fann handväskan så hittade och en halv chokladkaka med nötterna från den andra halvan liggande i den uppslitna förpackningen. Chocklad är ju inte nyttigt för hundar så dottern var lite stressad igårkväll. Men alla veterinärer var upptagna. Vi får hoppas att det gick bra.

Men rådjurshuvud med choklad? Låter inte det som någon sådan där chic gourmetmaträtt som man skulle kunna få på en finare restaurang?