Avatar - filmen då?

Men då bortsett från allt ögongodis och fantastiska bilder, hur var själva filmen då? Ja, det var väl vad man kunde vänta sej. Jag har läst invändningar om sånt där som att Na´vierna som naturfolk måste ledas av en vit man för att kunna klara av någonting. Men jag tycker att det faller platt. Vi behöver ju följa den här killens upptäckande av livet på planeten Pandora för att köpa resten av handlingen. Skulle man plockat bort den delen så skulle filmen blivit bra konstig.

Den här typen av film har ju sina premisser och kan man inte gå med på dem ska man nog inte se den överhuvudtaget. Vilket lite grann glider in på frågan om vitsen med recensioner över huvud taget. För ett antal år sedan lät VK "Vanliga recensenter" recensera dansbandsskivor, men de presumtiva dansbandsskiveköparna har ju inget som helst intresse av att läsa recension efter recension där man ondgör sej över musikstilen som sådan och inte kan skilja en bra dansbandsskiva från en dålig.

Sedan är det ju det här med new-age-mumbo-jumbot. I det här sammanhanget tyckte jag att det var rätt okej. Någonstans så verkar folk gilla tanken att sitta framför lägerelden och sjunga Zum gali gali även om man i praktiken hellre sitter hemma och värmer sej framför 46-tummaren. När Na´vierna sitter och gungar tillsammans och gungar så påminner det inte så lite om apdansen Kechak på Bali.



Man kan ju förstås lägga pannan i djupa veck och försöka förstå symboliken. Man tänker sej att det ska handla om USA:s krigsäventyr runt om i världen och det ligger säkert något i det. Men jag är mer upptagen av en faktiskt större fråga och det är människans plats i världen. Moderna storstadsnaturvänner verkar tänka sej att människan inte ingår i naturen och det verkar filmen också komma fram till. Men saken är ju den att även det vi människor gör i staden påverkar naturen. Vare sej vi vill eller inte är vi en del av det stora kretsloppet och vi kan inte tänka oss ut från det.

Vilket leder till det som gjorde mej mest upprörd. Här sitter vi ett antal människor och tar del av dessa budskap om naturen och att leva i harmoni och vad gör alla nötterna? Det var länge sen jag var på bio och jag har inte sett något liknande. När vi går ut från salongen så ligger det fasansfulla mängder utdrällt popcorn hoptrampat med utspilld läsk. Man släpper tydligen papper bara rakt ner när man sitter och snaskar på bion. Tänker inte folk på den stackare som ska gå och städa upp efter allt det här? Skulle ni bo på Pandora skulle Eywa zappa er direkt! Dessutom: Kan ni inte hålla er under en hel film ska ni väl inte köpa läsk i hinkliknande förpackningar?

Avatar 3D

Eder förtrogne var på bio igår. Det är inte ofta man kommer sej för nuförtiden men eftersom jag ända sedan spädaste barnsben varit barnsligt förtjust i 3D så var jag tvungen att pallra mej iväg på Avatar 3D.

Den första 3D-bilden jag minns var från något sorts tuggummipack. Det var en bild på ett stort antal gubbar som satt på en tandemcykel som man skulle titta på med något slags rödgröna miniglasögon. Det var i Jokkmokk för det var tillsammans med bröderna Bergkvist så det borde varit runt 61 kanske. På den tiden låg det i varje barnrum en sådan där Wievmaster och man kunde titta på alla möjliga spännande saker i 3D som kraftverksdammar och berömda byggnader. Någon gång runt 1980 kom det en revival och man visade gamla 3D filmer som monstret vid den svarta lagunen och liknande. Då utarbetade jag mitt eget 3D-system som jag kallade för "the Toarulle Stereo System" som går ut på att man tittar på två intilliggande bilder genom två tomma toarullar. Har ni ingen pudel i närheten kan ni titta på den här:




Men nu var det ju Avatar jag pratade om. Jag blev fullständigt hänförd. Så länge man höll sej bland människor så kändes 3D:en inte helt bekväm. Det såg inte naturligt ut. Men när vi kom ut i naturen på planeten Pandora så blev allt helt fantastiskt. Jag tror inte jag har sett någon data-animering som varit så hellyckad hela vägen. Bortsett från de där blå jättesmurferna så såg allt perfekt ut. Och 3D-effekterna var fantastiska. Jag satt längst bak i salongen och när det brann som värst så såg jag glödflagor trilla ner bland publiken och kunde svära på att det började lukta bränt. Det var så mycket ögongodis att man liksom inte orkade förtära allt. Det blev nästan irriterande när det började pangas och skjutas på slutet när jag satt fullt upptagen med att sitta och titta på blommor.

Fantastiskt ögongodis. Kalaset lär ha kostat 2,5 miljarder att spela in. En del är lite upprörda över detta men jag förstår inte varför. Spelar den in mer än vad den kostat att spela in är det väl alltid okej. Sedan får man ju sätta allt i perspektiv. Förra året betalade de svenska bankerna ut 5,6 miljarder i bonus, detta ett år när bankerna gått fullständig kräftgång på grund av inkompetens och felbedömningar. Tänk att man istället skulle kunnat fått två sådana här filmer till för de pengarna istället för att slösa bort pengarna på folk som ändå inte ids göra sina jobb.