Träningsdjävulen

En sak som jag har haft väldigt lite problem med under mitt liv är träningsnarkomani. Mitt förhållande till träning är absolutistens: Jag smakar icke! Men på senare tid så har jag haft lite problem med axlarna så jag gör ett antal övningar varje dag. Det är ett hopkok av sådant jag lärt mej av en sjukgymnast och mina egna teorier. Jag använder gummisnoddar och hantlar och gör varje övning 25 gånger. Det är ganska motigt att ta sej för men har man hållit på ett tag så går det lättare. Men vid några tillfällen så har jag råkat ut för ett märkligt fenomen. Plötsligt så är jag inte nöjd med de där 25 gångerna. Jag vill sätta på tyngre vikter på hantlarna och kan inte sluta! Jag bara gnetar på och gnetar på för det är så skönt att känna musklerna arbeta. Dagen efter kan jag inte lyfta morgontidningen och jag är ofärdig för veckor framåt och får äta värktabletter. Uppenbarligen har jag drabbats av träningsdjävulen!

För ganska många år sedan så är jag ute och går med hunden på annandagens eftermiddag. Jag går efter cykelbanan ovanför giraffhusen. På slaget två så börjar det plötsligt komma skidåkare springade över cykelbanan för att ta sej till skidspåret på Gammlia. Först trodde jag att det var ett gäng som skulle åka tillsammans men det kommer bara fler och fler skidåkare. Jag insåg att jag betraktade någon form av fenomen men jag kunde inte komma på någon rimlig förklaring.



Någon dag senare sitter jag på fikarasten och diskuterar julen med några arbetskamrater. En kvinna är väldigt stolt för att hon har sagt ifrån. Tydligen var det så förra julen att hennes man hade åkt dubbla skidpass under juldagarna för att komma igång med träningen. Själv hade hon blivit ståendes med markservicen och däremellan sittande konverserandes med svärmor som tydligen hade haft väl mycket att säga när hon fick sin svärdotter för sej själv. Så den här julen så hade min arbetskamrat sagt ifrån! maken skulle inte få åka skidor förrän klockan två på annandagen. Han hade varit fullständigt oförstående för hennes bevekelsegrunder men på något sätt ändå insett att det var bäst att acceptera. På sekunden klockan två på annandagen hade han rusat ut genom ytterdörren och farit iväg på skidorna.

Det var alltså träningsdjävulen som varit framme!