Det har varit en märklig historia det här med Reepalu. Man tycker att han skulle vakta sin tunga noga efter spektaklet med Davis Cup-matchen mellan Sverige och Israel. Överhuvudtaget är det svårt att se varför ett kommunalråd är så pigg på att göra utrikespolitiska utspel.
Det hela började med att han
uttryckte sej konstigt om frågan om att judar kände sej förföljda i Malmö så att det lät närmast som om de fick väl skylla sej själva som Israel burit ej åt i Gaza. Men hursomhelst så var det första gången han hört talas om några förföljelser (Nu visade sej att han hade blivit utfrågad för ett år sedan i samma fråga och då var det också första gången han hört talas om det)
Sedan mötte han representanter för den judiska församlingen och alla var nöjda med det mötet men Reepalu han knappast ut därfrån innan han passade på att göra en ny groda. Det fanns inga problem utan han var förföljd av en "Israelisk lobby". En av Reepalus partikamrater i Malmö ska försöka hjälpa Reepalu med argumentationen men trasslar bara till det ännu mer för nu handlar det om en "
judisk lobby" och så försöker han argumentera fram att lobbying förekommer. Vilket förstås inte var frågan. Det är klart att det förekommer lobbying från alla håll i Israel-Palestinafrågan. Man kanske kan tala om en "Proisraelisk lobby" men själva grundproblemet var ju egentligen att Reepalu uttryckte sej korkat, inte att en eventuell lobby försökte använda det i sitt arbete.
Och så har det fortsatt. Reepalu försöker förklara bort de gamla grodorna med nya grodor.
Nu senast så blandar (förstås) Jan Guillou in i debatten. Problemet är enligt honom att "
Så tystas kritik mot Israel" där han på sitt vanliga försåtliga sätt försöker föra över frågan till sin egen agenda. Historien började alltså med att Reepalu försökte dribbla bort frågan om judar kände sej hotade med kritik mot staten Israel - inte i den motsatta ordningen som Guillou försöker trolla till det.
Men är då Reepalu antisemit?
Nej, naturligtvis inte. Men onekligen så undrar man varför en kommunalpolitiker gör en sådan serie direkt korkade uttalanden i en fråga där han helst inte borde uttala sej alls. En del har spekulerat i om det är något slags listig taktik för att appellera till Malmös många muslimer. Men jag är skeptisk. Behöver sossarna i Malmö verkligen ta sådana risker för att behålla makten?
Överhuvudtaget så funderar jag mycket över varför vi i Sverige engagerar sej så oerhört i denna konflikt. Det verkar som om många ser det som någon form av fotbolls match, där en del till och med har supporterhalsdukar. Men det är många år sedan jag hörde någon komma med något förslag till fredlig lösning på konflikten. Jag har läst hundratals debattartiklar och kan bara minnas hur man slår argument i motståndarlagets huvuden till den egna sidans fromma. Men ingen, absolut ingen, är intresserad av att finna en väg till fredlig lösning på konflikten.