När vi ändå var på stan tänkte vi väl att det var lika bra att gå förbi. Faktum var att det kunde vara vilken studentbal som helst. Jag såg precis lika mycket som vanligt.
Det spelade mej faktiskt ingen roll om det var Julia eller någon annan som gick därframme. När vi så var nöjda med att se ryggarna på en folkmassa så passerade vi de sista resterna av bilkortegen. Det var några riktigt vackra pärlor som åkte förbi. En maffig Caddilac. En kromig Oldsmobile, nåt nöt hade en Lambourgini. Varför har man en sån i Umeå? Den är så låg så man inte ens kan se över fartguppen. Undrar hur stackarna som satt däri krånglade sej ur i balklänningar? Men den vackraste var trots allt en cabbad Saab. Det är så fint. Jag hade faktiskt en dröm en gång i tiden att få göra en sån cabbning. Men verkligheten vann den gången. Men jag gjorde i alla fall en teckning på hur den skulle se ut.
Men det är bra roligt med bal ändå. Hoppas att arrangemanget därinne var bra den här gången. När sonen balade så var det si och så med både maten och hygienfaciliteterna. Det kompenserade man genom att hälla i ungarna ordentligt med alkohol.
Själv minns jag inte alls hur det gick till när jag var ung. Min generation var helt vilse i pannkakan. Och jag var vilsnast av dem alla. Jag tror att det var något slags studentdisco på Nappe i Piteå. Inga korteger, inga fina kläder. Ingenting. Bara torftigast möjliga sunkdisco. Själva studenten gick till så att vi fick våra betyg i bruna kuvert och så gick vi var och en hem till sitt.
Inlägg
