Nu håller stridsdammet så sakta på att lägga sig efter Tintingate. Det kommer som puffar av intellektuella, forskare, journalister och proffstyckare demonstrerar sitt förakt för fakta. Ta den här lilla inpassningen om svenska läromedel. Det är en fil dr som förkunnar "Tintins världsbild har lärts ut i svenska skolor"
"Behrang Miri öppnade en angelägen diskussion när han beslöt att plocka bort seriemagasinet Tintin från ungdomsavdelningen på Kulturhuset. Det är också sant, vilket har framgått av debatten, att Tintin ingalunda är ensam. Det finns alltför mycket av samma slag i vårt eget kulturarv inom vetenskap, som Statens rasbiologiska institut 1922-1958, och i läroböcker, litteratur, reseskildringar och uppslagsböcker. Den sneda omvärldsbilden i Tintin är en följd av det synsätt som rådde både i vår omvärld och här hemma i skolan."
Hela hennes övriga artikel - som egentligen är rätt intressant - blir helt saboterad. Är exemplen hon tar upp lika förvanskade och tagna ur sitt sammanhang?
Inte för att jag tror att ni proffstyckare bryr er ett skit men vi försöker igen. Tintin gjordes under nästan femtio års tid. De första albumen gjordes på tjugotalet och ETT album - Tintin i Kongo - kan med rätta sägas innehålla rasistiska stereotyper. Under de följande decennierna så ändrar Tintin karaktär. Visst är det en vit europé som reser runt i världen och den kan väl sägas vara etnocentrisk på det sättet men det vore väl konstigt om en europeisk allåldersserie inte utgick från ett europeiskt perspektiv? För min del så tycker jag att Tintin-albumen läst med tanke på den tid som varje album skapas ger en god bild om hur medvetandet i Europa om övriga världen ökar. Hergé tar sin läsare på fullaste allvar och försöker verkligen göra så gott han kan i varje tid.
En annan skapare som kölhalas är Stina Wirsén som fått löpa gatlopp efter sin film med figuren "Lilla Hjärtat". Inte helt oväntat så är det andra kvinnliga barnboksillustratörer som mest lustfyllt sätter kniven i hennes rygg. Själv har jag känt lite obehag över detta. Jag tycker inte att hennes figur har något med övriga rasistdiskussioner att göra. För en vecka sedan så skrev hon en mycket bra artikel där hon hävdar att hennes figur bygger på afrikanska traditioner och inte rasistiska stereotyper. "Mina kritiker har begränsad utblick".
Hennes ilsknaste kritiker är Joanna Rubin Dranger, som är professor på konstfack, som skriver något som verkar vara en replik "Den rasistiska ikonens logik". Den publiceras alltså en vecka efter Wirséns inlägg och professorn måste alltså ha tagit del av Wirséns inlägg men hon berör inte med ett ord hennes argument att detta bygger på afrikanska bilder utan Rubin Dranger dundrar på om "pickaninnyreplikan Lilla Hjärtat". "Pickaninny" är alltså något slags begrepp för en svart flickfigur. Man kan ju bara spekulera i om Rubin Dranger bara använder klassisk härskarteknik och låtsas inte höra vad den person hon försöker ta heder och ära av har att säga eller om hon inte har brytt sig om att läsa det senaste inlägget av den person hon försöker ta heder och är av. Lite olustigt vilketsom.
Jag hittade två små afrikanska figuriner i hyllan när jag gick runt i mitt gyttriga hem. Den här var ju lite lustig.
Jag tror att det är en replika av något från Ghana. Men de här små stubbpipplotterna var ju söta. Den har ju inte riktigt med den här diskussionen att göra men det finns väldigt mycket intressant afrikansk konst. Det var något inslag på SVT:S kulturnytt om någon form av utställning på Etnografiska museet som såg intressant ut.
EDIT: Angående rubriken. Jag inser att alla inte har samma referensramar som jag har. Joanna Rubin Dranger är inte bara professor - hon är också duktigt illustratör. Hon är mest känd för två figurer. Fröken Livrädd och fröken Märkvärdig. Det var i alla fall inte fröken Livrädd som skrev den där artikeln ...
Bio: Jönssonligan kommer tillbaka
18 timmar sedan