Med stort allvar grep jag mej an uppdraget. Ganska snart fick jag klart för mej att jag har gjort det här förut. Många gånger till och med. Jag kände igen alla misstag. Det är lite märkligt det här att man som man förväntas klara vad som helst. "Grunden behöver dräneras", "Rören behöver bytas", "Hängrännorna behöver bytas", "kolen i fördelningsdosan behöver bytas" och så ska man bara veta hur man gör. Det där med kolen i fördelningsdosan brukade jag gilla. Det är nånting sexigt med bladmått. Men jag behöver aldrig göra det nuförtiden. Har det försvunnit med den elektroniska insprutningen? Borde jag begripa det för att jag är man? Fast nu var det marängbottnar jag pratade om.
Det är någonting skumt med marängbottnar. När man drar ut smeten så är den så fantastiskt jämn och när man tar ut den färdiga marängen så ser den mest ut som någont man skulle kunna använda som landskap för en modelljärnväg. Hur länge håller maränger? Kan man använda dom som landskap? Jag skulle verkligen vilja bygga upp en modelljärnväg. Jag undrar hur det fungerar med datastyrning av tågen? Det borde ju ha utvecklats oerhört sedan sextiotalet. Fast nu var det ju marängbottnar jag pratade om.
Fast när jag tänker efter så var jag nog färdig med marängbottnarna.
Inlägg
