Visar inlägg med etikett skidor. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett skidor. Visa alla inlägg

torsdag 25 februari 2010

Dreglande skidåkare

Jag läste i någon sådan där facebook-statusuppdatering att "folk som inte kan åka skidor utan att dregla borde inte få vara i TV", detta från en person som lever tillsammans med en som tränat med Per Elofsson. Klart att man dreglar när man åker skidor på elitnivå.

Den mäktigaste dreglaren av alla var Juha Mieto. Man hade ett stort skägg när han startade och efter en femmil var hans skägg alltid dubbelt så lång när han gick i mål. På den tiden kördes alla femmilar antingen i fruktanvärd blötsnö eller arktisk kyla, vilket alltid satte sej i Mitos skägg.


På den tiden körde alla i grå dräkter vill jag minnas.

Någonstans mal en amerikan i mitt bakhuvud, Bill Koch, som var den som på allvar förde in den där fula skate-tekniken i skidåkningen. Jag tror att den uppfanns av en finne som inte var riktigt nykter eller hur det nu var. På Sixten Jernbergs tid gällde det att åka snyggt och stiligt. Om Bill Koch minns jag bara att han hade en röd luva så de måste ju ha gått över till färgade dräkter då ...

måndag 28 december 2009

Träningsdjävulen

En sak som jag har haft väldigt lite problem med under mitt liv är träningsnarkomani. Mitt förhållande till träning är absolutistens: Jag smakar icke! Men på senare tid så har jag haft lite problem med axlarna så jag gör ett antal övningar varje dag. Det är ett hopkok av sådant jag lärt mej av en sjukgymnast och mina egna teorier. Jag använder gummisnoddar och hantlar och gör varje övning 25 gånger. Det är ganska motigt att ta sej för men har man hållit på ett tag så går det lättare. Men vid några tillfällen så har jag råkat ut för ett märkligt fenomen. Plötsligt så är jag inte nöjd med de där 25 gångerna. Jag vill sätta på tyngre vikter på hantlarna och kan inte sluta! Jag bara gnetar på och gnetar på för det är så skönt att känna musklerna arbeta. Dagen efter kan jag inte lyfta morgontidningen och jag är ofärdig för veckor framåt och får äta värktabletter. Uppenbarligen har jag drabbats av träningsdjävulen!

För ganska många år sedan så är jag ute och går med hunden på annandagens eftermiddag. Jag går efter cykelbanan ovanför giraffhusen. På slaget två så börjar det plötsligt komma skidåkare springade över cykelbanan för att ta sej till skidspåret på Gammlia. Först trodde jag att det var ett gäng som skulle åka tillsammans men det kommer bara fler och fler skidåkare. Jag insåg att jag betraktade någon form av fenomen men jag kunde inte komma på någon rimlig förklaring.



Någon dag senare sitter jag på fikarasten och diskuterar julen med några arbetskamrater. En kvinna är väldigt stolt för att hon har sagt ifrån. Tydligen var det så förra julen att hennes man hade åkt dubbla skidpass under juldagarna för att komma igång med träningen. Själv hade hon blivit ståendes med markservicen och däremellan sittande konverserandes med svärmor som tydligen hade haft väl mycket att säga när hon fick sin svärdotter för sej själv. Så den här julen så hade min arbetskamrat sagt ifrån! maken skulle inte få åka skidor förrän klockan två på annandagen. Han hade varit fullständigt oförstående för hennes bevekelsegrunder men på något sätt ändå insett att det var bäst att acceptera. På sekunden klockan två på annandagen hade han rusat ut genom ytterdörren och farit iväg på skidorna.

Det var alltså träningsdjävulen som varit framme!

måndag 4 maj 2009

Glöm inte Sixten Jernberg

Det var utedag igår. Vi hade en rätt intressant uppdelning, frun och jag. Hon ägnade sej åt att plantera det som skulle leva i år och jag ägnade mej åt det som dog förra året. När jag så var färdig så upptäckte jag att jag missat en sak. fruns skidor hade blivit kvar stående mot väggen. Kändes lite lätt absurt när folk spran i bikini och shorts runtomkring och jag helt missat att skidorna stod där.


Det är ett par prima skidor. Riktigt trä, inte sånt där plasttjafs som dom har nuförtiden. Det är ett par Sixten-Jernberg-Elit från 1968. Det får en att undra över världens förgänglighet. Å ena sidan borde man kanske uppdatera å andra sidan - vem skulle vårda minnet av Sixten Jernbergs framgångar i skidspåren om inte någon fortfarande åkte på ett par Sixten Jernberg Elit?