Checklista halkskydd

Häromdagen när jag skulle gå hem från jobbet så var det ett ymnigt snöfall. Det bar sej inte bättre än att det hade lagt sej ett lager av nysnö på den glattaste blankis jag skådat vilket slutade med en quadruppel mollbergare med pik vilket gjorde mer ont än vad jag vill uthärda på väg hem från jobbet.

Det brukar bli sådär. Halkskydd är så patetiskt så jag tar aldrig på dem före årets första större konstvolt. Vilket antagligen också är patetiskt men på något annat sätt.

Så jag letade fram dem ur någon låda där i hallen. Det är någon sorts gummisnoddsanordning med några dubbar på som man drar under sin sko. Men jag tyckte inte att de gav riktigt bra effekt i år. Det var lite småhalt och skvimpigt att gå trots halkskydden. När jag skulle dra av dem från skorna så var de jättesvåra att få lös.

Checklista för halkskydd: Dubbarna ska sitta utåt.

Hellre lyssna till den spade som brast än att aldrig skotta någon snö

Det verkar aldrig sluta snöa. Taken på mitt område är relativt platta. "Dansk arkitekt" säger folk förklarande när saken kommer på tal. För ett antal år sedan bytte vi ut de helt platta taken mot lätt lutande sk "dasstak". Hitintills har det fungerat bra. Det brukar alltid vara några plusgradersdagar så att det smälter bort lite grann, men i år ligger alltihop kvar.
Jag har iaktagit en lite lustig detalj. Det är männen som står på taket och skottar medans kvinnorna forslar bort snön till närmaste snöhög. Jag antar att det är en höjdräddhetsfråga men nu är det så att man kan inte längre trilla av taken. Ska man av dem får man hoppa upp på en snöhög bredvid huset.

Ni stackare som följt bloggen vet vilka spadproblem jag har haft i år. Det hela fortsatte med att jag skulle skotta bort lite fluffsnö med min nyinköpta spade då handaget sprack i småflisor. Det kan inte ha varit två kilo på spaden ...


Det går tydligen inte att köpa reservhandtag så jag fick köpa en ny spade igen.

Idrottsminnen - Backhoppning

Vilket skidlopp det var igårkväll. Otroligt att någon lyckas vara så genomtaktiska och dessutom att det är svenskar som lyckas genomföra en taktik.

Men innan dess så var det backhoppning. På femtiotalet så fanns det en hoppbacke i varje liten by. På sextiotalet hade dessa förfallit, det var sorgliga skepnader i grånat trä som var livsfarliga att beträda. En sådan fanns också i min lilla by men vi barn fick inte vara i närheten av den.

Men på den tiden så var föräldrar knappast alls inblandade i vad vi barn hade för oss. Vi beslöt oss för att göra en egen hoppbacke. Vi byggde ett hopp av snö och lånade ett mätband för att se hur långt vi hoppade. Min kompis Henka fick äran att göra första hoppet. Han startade ganska högt i backen och fick rejäl fart. Nu var det rätt kallt - det hade säkert gått bättre med kramsnö - så när han kom till hoppet åkte han helt sonika rätt genom vårt uppbygda hopp och fortsatte nerför backen som en jättestor snöboll.

Äntligen

När jag kom hem från jobbet i morse så låg det lite snö på gången, så jag tog fram min ergonomiska spade/skyffel. När det är 3 centimeter pudersnö så rockar den fett. Särskilt om man har en annan spade som man kan slänga upp snön på högen.


Det är alltså inte spaden det är fel på. Det är snön.

Takskottning

Årets stora fluga här i Umeå är att skotta tak. Jag har i det längsta försökt smita undan men när nu snödjupet på taket översteg 70 cm så kände även jag tvånget. För mej som är höjdrädd så är snöskottning ändå rätt behagligt. Det gör liksom ingenting om man trillar ner. Fallhöjden från taket till snöhögen bredvid huset är bara ungefär en halvmeter och det är 3 meter snö innan man når backen.

Jag fick ner ungefär två tredjedelar av den snö som skulle ner men idag är jag lite förkyld så det blir ingen skottning idag.

Barnen på Frostmofjället

En sak som jag konstant lovar mej själv är att aldrig mathandla den 27. Men ödet spelar mej eviga spratt så jag infinner mej varje 27, helst på Coop Forum. Nu när barnen har flyttat hemifrån så behöver vi just aldrig handla någonting. Men igår så ekade det plötsligt tom i kylskåpet. Nu var vädret sådant att jag tvekade när hustrun ville fara och handla. Men hustrun är av den sorten att det finns inget dåligt väder, det finns bara fega bilister som inte vågar ta sats genom snödrivorna.

Efter en stunds slirande, mestadels sidlänges, kom vi fram till Willys parkering. Det stod bara några få bilar bland snödrivorna. Inne på affären så ekade det tomt. Det var bara några spridda kunder. Några ryssar, som väl inte bekymrar sej för lite snö, och ungdomar som inte klarar av att planera sin mathandling, och så vi då. Vi plockade på lite förstrött och lyckades fylla vagnen fast vi just inte skulle ha någonting.

När vi kom ut på parkering så pulsade hustrun raskt iväg för att försöka sopa fram bilen och lämnade mej med vagnen. Kundvagnar går inte bra i djupsnö. Jag fick dra spektaklet bakom mej. För mitt inre kom det en bild från "Barnen på Frostmofjällen" som jag såg i skolan. Där kämpade och kämpade jag och snön vräkte ner.


När jag så småningom lyckats packa in varorna så körde hustrun hem. Då kom det för mitt inre bilder från nåt program på Discovery som heter nåt i stil med "Ice Truckers" där de kör med lastbilar på tunna isar. Men idag är det lungt och fint.

Snöpudel

Nu ser jag inte ut genom fönstret längre. Snön fortsätter att falla. Inte kul för Dennis. Eller lite småkul ibland kanske ...

Oj, vad det snöar!

Det har vräkt ner snö hela natten. Snöröjningen förmår inte att få bort ens hjälpligt. Jag var lite bekymrad hur jag skulle ta mej hem från jobbet utan att bli dyngsur. Nöden är ju oppfinningarnas moder så jag konstruerade två snölås av plastkassar. De blev riktigt bra enligt mitt förmenande.


Stolt över min konstruktion knatade jag iväg mot hemmets varma härd. Det måste ha snöat minst 30 cm inatt. Där det drevat var det meterhöga drivor. Jag fick snabb konstatera att jag borde varit finurlig med sopsäckar istället.


Nu väntar sängen för en god dags sömn.

Äntligen

Det har snöat av och till hela natten. När jag gick ut för att skotta lite på gården så var jag tvungen att bara stå stilla en stund och titta på snöflingorna som föll. Det är så vackert.

Försiktigt snöfall

Inatt snöande det lite grann tidigt på natten. Nu på morgonen när jag gick hem från jobbet så snöade det jätteförsiktigt. Men det summerade i alla fall ihop så man såg sina spår i snön.


Man få vara glad för det lilla ...

Klockan är kvart i sex och jag kan inte sova

Har suttit uppe en stund nu. Det snöar hysteriskt ute.