Där solen aldrig ler del 5 - Hämnden: Logdans

På något sätt hade Persson lyckats luska ut att det gick bussar från I19 till någon logdans. Efter allt jag utsatt honom för så kände jag mej förpliktigad att göra honom sällskap. Det var riktigt skraltiga gamla gröna saker som veteransamlare idag skulle yvats över. De var väl från vänstertrafikens tid om jag minns rätt så man gick in från fel sida. Inne i bussen konstaterade jag att vi var de enda flygsoldaterna. Alla var mycket sammanbitna och drack ur små pluntor.

Jag vet inte riktigt var jag var någonstans. Det var en oproportionerligt stor loge med ett gigantiskt dansgolv. Kanske trettio meter tvärsöver. på andra sidan kunde jag skymta en handfull kvinnor. På våran sida stod vi en tvåhundra killar. Jag förstod inte riktigt vad det var frågan om för det var en linje vid stolparna som man blev bryskt tillbakadragen om man passerade. Alla killarna var blanka i ögonen och hade tung andhämtning. Exakt när musiken började spela så rusade alla killarna som en skenande buffeljord över dansgolvet mot de stackars flickorna.

De killar som inte lyckades fånga någon flicka (dvs nästan allihop) fick liksom snurra runt i luften och låtsas som de var ute och promenerade och fick lufsa tillbaka utan att avslöja vad som egentligen hade hänt. Det var som något från National Geographic Nature där den hane som inte fått tag på någon hona att para sej med fick sorgset vandra bort. Jag gjorde senare ett försök i tjurrusningen och kom trea från slutet.

Med böjt huvud gick jag till baren för att göra det bästa av situationen men det fanns ingen alkoholförsäljning utan jag fick försöka berusa mej på lättöl. Jag gav upp det också efter sex stycken. När jag skulle gå ut och lufta mej fick jag vända tillbaka för därute skulle man visst slåss. Så det blev några timmars väntan på bussarna tillbaka och i bussen gällde det att inte möta någons blick.

Dom säger att det som inte dödar en gör en starkare men det vete fan.

(Hur är kvinnorna klädda frågar ni er? Ja, vad har årgång 56 har gjort för ont egentligen för att straffas på detta vis, men när vi kom upp i den ålder då vi på allvar kunde komma i kontakt med det andra könet på ett mer handfast sätt så ersattes det kort-korta kjolmodet med maxi-kjolen. Män i Saudiarabien får se mer kvinnoben än vad vi fick göra.)