fredag 26 februari 2010

Zombiedag idag

Usch. Ibland är man bara en zombie. När jag gick gymnasiet brukade vi ofta citera filosofen Schopenhauer. Ett av favoritcitaten gick ungefär "Livet är bara ett enda långt lidande. De korta stunder vi upplever av lycka är egentligen bara en kort stunds frånvaro av lidande" eller nåt sånt.

En sådan där liten stund av lidandefrånvaro upplevde jag när jag hittade en flaska bananöl i Paris. Se så frånvarande av lidande jag var:

Mongozo bananöl.

5 kommentarer:

  1. Lidandefrånvaroanledning ?;)

    http://www.e24.se/lifestyle/kultur/serierna-som-ar-en-investering_1887439.e24

    SvaraRadera
  2. Förtroendeingivande ettikett! Mongozo, so far so good. Konceptet verkar försKRÄKligt.
    Gick den att dricka?

    SvaraRadera
  3. Daddyfoam: Jag kan inte svara för Åke, men om man ska döma av följande recension, antagligen inte :)
    http://www.garshol.priv.no/blog/164.html

    "The taste also starts out well with sweet banana, then lurches into a violent taste of wet toilet paper, licorice, metal, rotten banana, and, I swear, a whiff of shit."

    SvaraRadera
  4. Jag hade förväntat mej en smak av skumbanan men uppenbart hade man använt banan i jäsningen. Den smakade ungefär som en sådan där banan med många svarta prickar precis innan den blir övermogen. Smaken var initialt rätt hygglig men 33 cl är för mycket för en otränad och den övergår snart i något som ligger i linje med den beskrivningen. Det är märkligt för en öl men en 8 cl är fullt tillräckligt.

    Det hela finns utrett på min gamla blogg: http://iloapp.forsmarx.se/blog/dengamle?Home&post=26

    Men jag lyckades hitta andra öl som var nästan lika äckliga. På något som verkade vara nåt slags studentpub hittade jag en kran med något som hette Delirium som var en citrusWeissbier som hade en brutal alkoholstyrka som studenterna drack som hallonsaft.

    SvaraRadera
  5. Jag tyckte att allting smakade anis i flera veckor efter Parisveckan, vad kan det ha berott på?

    SvaraRadera