Hur gjorde ni innan internet?

Nu börjar snart den första generationen som aldrig varit utan internet på att bli vuxna. Mina barn har väl relativt tidigt fått ta del av datakommunikation. Jag skaffade ett stort hemskt modem på 300 baude som jag kunde kommunicera genom fidonet, som var ett slags nät uppbyggd av sk BBS:er. Man skrev sin epost och skickade den till sin BBS som då automatiskt överförde texten till den BBS som adressaten fanns på under natten och redan nästa dag kunde mottagaren läsa sin post och kunde skriva ett svar som då skickades påföljande natt. Vi var hänförda över snabbheten och lättheten i det nya sättet att kommunicera. Den BBS jag använde hette Fabbes BBS och han hade faktiskt två telefonlinjer så man kunde till och med chatta med den som var på den andra telefonlinjen. Fabbe hade en amiga vill jag minnas som han körde BBS:en på. Vid den här tiden så började internet växa, det hade ditills mest varit aktuellt för universitet och sådant och Carlt Bildt pratade om internet som "den elektroniska motorvägen". Folkhumorn döpte snabbt Fido-net till "den elektroniska grusvägen".

Före dess så deltog jag mycket i seriefanzinesvängen. Ett av fanzinen, Serieguide, hade en insändarsida som fungerade som ett diskussionsforum. Men skrev sin text, någon debattglad svarade i numret som kom nästa månad så då kunde man ge ett svar på det. Det var lite bra för man han tänka efter innan man skrev och känslorna brukade hinna svalna av om man nu var osams om något.

När jag var barn så brukade vi göra sådana där tråd-telefoner, man hade två burkar och satte ett snöre i botten och så kunde man prata i burkarna. Vansinnigt spännande tyckte vi. Jag utvecklade till och med en modell med upphängingsfjäder så att man kunde dra tråden runt hörn men det försämrade prestandan rätt mycket. Jag gillade ju elektricitet också så jag tog två radioapparater av sådan där gammal rörmodell där jag lät högtalarutgången gå till grammofoningången på den andra och vice versa. Den funkade nåt så när men det blev lätt rundgång och folk snubblade på kablarna jag drog mellan husen.

Men det är bara några få mansåldrar som vi har kunnat kommunicera på elektrisk väg. Innan dess fick man använda andra medel.


"formliga codebudskap", i "Länder och folk" fick man veta allt. Samtidigt så är vårt samhälle väldigt skört och det kan snabbt bli så att vi tappar den infrastrukturen som krävs för att kunna driva internet och telefon. Man kanske måste hålla konsten levande. Jag har också kvar min räknesticka. För säkerhets skull.