Ja, där satt den! Nu är inte Storuman bara Storuman utan Störstuman! Man drar sej till minnes Wilhelm Pettersson-Bergers storartade Umeåkantat:
Långt vid solnedgången under västerns blåa snöbetäckta fjäll
hör jag källor sorla, hör jag åar brusa över hed och häll
Född i solnedgången rastlös mot dess uppgång gliderfloden fram
I de tysta vida tjugomilaskogar speglas stam vid stam
Och ungefär där nånstans glittrade smältvattnet ner i Storuman och bildade en snygg fond för en skidskytt. Mitt hjärta håller på att svälla över av patriotism. Ferry är ju inte bara en landsman utan en länsbo! Det var en ståtlig syn att se honom ta emot guldmedaljen.
Vilkent briljant idé med pellejönsmössan, förresten. Det anknyter till stolta traditioner som Stenmark och gamla skidåkare som inte ens jag minns namnet på. Kiruna-Lasse kanske.
Men jag blir lite orolig för hustrun. Hon verkar inte ha några patriotiska känslor alls.
Nu ser jag fram emot resten av tävlingarna!
Afton bladet DN SVD
Blu-ray: Ägget är löst
19 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar