torsdag 3 juli 2014

Rädda Socialdemokraterna

Det mesta i mediabruset går en förbi när man är i fjällen. En sak lyckades dock tränga genom och det var denna illavarslande ledare i Aftonbladet:  . Den förr popläre artisten Timbuktu säljer ut sitt ansikte och trovärdighet till det parti som kan ge honom en riksdagsplats. Som Jabar Amin ungefär. Tydligen ger man det sådan dignitet att man anser att partiet kommer att gå under om inte värvningen lyckas.

Det låter ju hemskt! Ska mitt parti, mödsosamt framarbetat av generationer av tålmodiga men målmedvetna försök att skapa ett bättre samhälle dö ut bara för att man inte lyckas värva Timbuktu?

Men allt behöver inte vara förlorat. Doktor Alban kanske är ledig?


onsdag 4 juni 2014

Flykten från mittens rike

Man går runt med en stigande känsla av obehag. Efter ett antal års hård kamp i mittfältet då moderaterna maskerat sej till mittenparti och varit så framgångsrika i det att Reinfeldt och Löfvén liksom flyter ihop.


Men nu straffar sej det då i princip vad som helst förefaller duga som alternativ. Sverigedemokraterna hade stora framgångar i EU-valet. Men en olycka kommer sällan ensam för nu verkar det som om alla småpartier till vänster har vuxit sig starka. Nu kommer Fi med starka förväntningar, vänstern vill ha ut mer än något enstaka åtslängt köttben den här gången och Miljöpartiet vill ha ut rejäla resultat för sitt stöd. Men det räcker inte med det utan även inom S är förväntningarna stora bland diverse särintressen. Man vill ha alla möjliga återställare i försäkringssystem och liknande.

Kort sagt så är kreativiteten för att finna kostsamma reformer hundrafaldig idéer om hur att finansiera desamma.

Ta fastighetsskatten som exempel. Effekten av drastiskt sänkt fastighetsskatt i attraktiva områden tillsammans med låga räntor har givit en prisspiral av sanslösa proportioner. Det kostar mer idag att bo i ett nyköpt hus trots de låga räntorna. Men pengarna är för alltid flyttade från statens inkomstsida till bankerna. Det går inte att återställa hur gärna man än skulle vilja.

Folk vill inte ha fortsatta jobbskatteavdrag men det skulle troligen bli ett ramaskri om man skulle försöka återställa de gamla nivåerna. Och hur ska man då finansiera ett återtåg till ett generösare bidragssystem?

torsdag 8 maj 2014

De gamla skivbackarna

Få av er minns den gamla goda tiden då ett stadsbesök inte var komplett utan att bläddra bland skivbackarna i stadens skivaffärer. Det var lite som att lösa problemet med Königsbergs sju broar när man skulle lägga upp färdplanen mellan Domus skivavdelning, Åhlens, Burmans, den konstiga skivaffären bortanför nuvarande hotell Plaza och - om man var cykelburen - skivbörsen.

Men det här albumet var nog redan på Piteå-tiden. Jag stod och funderade på den här skivan om den kunde vara något baserat på omslaget. Redan då trodde jag på nyttan av att släppa ut sitt inre djur genom att dricka sej drängfull och lyssna på Howling Wolf så högt att grannarna kom och klagade (då fick man förstås koppla sin inre djur). Nå hur som helst så tilltalades jag av det här omslaget.


Men min kassa tillät inte på den tiden att köpa en skiva på måfå så den fick förbli i skivbacken. Nu råkade jag på den via Facebook. Jag skulle nog ha gillat den.

(Nu ser jag att den är från 1970 så det borde ha varit på skivbörsen jag såg den. )


tisdag 6 maj 2014

Klotter i gryningen

På något sätt så hade jag tänkt mej att jag skulle teckna serier när jag gick i pension. Men det verkar bli allt mer kört. Ersättningen lär snart inte ens täcka papperet. Idag handlar det mer om att marknadsföra sej själv och tjäna pengar på annat.

Man kanske skulle börja måla istället tänkte jag. Det ligger väl några oljefärger i förrådet. Men det kändes lite bökigt att ge sej in på det mitt i natten så jag får väl prova digitalt istället. Först tänker man ju på nakna damer men på något sätt känns det mystiskt om jag satt med nakna damer på skärmen när frun vaknar om en stund. Men partiledare! Det är ju aktuellt. Så jag började med Lövén. Jag gillar honom lite grann. Han är en sån där riktig gammaldags politikergubbe. Jag förstår att hans stora belastning är att han är just gammaldags politikergubbe.


Nu känner jag igen känslan varför jag inte ägnat mej mer åt måleri. Det är inte jättedåligt men det är liksom inte bra. Och så kan jag inte lämna skämtgubbeformen.

måndag 5 maj 2014

Sköna Maj välkommen.

Igår var det 12 grader och strålande sol. Ni förstår alla vad det innebär...Grilltime! Hastigt införskaffande av lite plågad och torterad dansk gris och på med kolen. Där står jag och njuter i solskenet när jag inser att det snöar från klar himmel.




lördag 3 maj 2014

Ännu en recension

Nu kom det en recension i Folkbladet också. Antologin är spretig igen. Vi fattar. Men sen kommer en sak som jag inte fattar alls.

Ännu en gång konstateras att vi inte är Liv Strömkvist. Vad har Liv Strömkvist med någonting att göra? Finns det någon i albumet som ens försöker göra någonting som liknar något av det Liv Strömkvist gör? Om nu herrar recensenter tycker att alla serier ska vara som Liv Strömkvists - varför inte bara läsa serier av henne då?

måndag 28 april 2014

Serieantologi 2014

Jo, jag är ju med i en lite mer elegant serieantologi. Serien hör kanske inte till mina ljusaste stunder men den är i alla fall roligare än vad den var att göra (det brukar vara tvärtom). Jag fick i alla fall leka lite med verkligheten.


Det är ett projekt som Jonas Lidström dragit igång. Norrland är lite av en vit fläck på den svenska seriekartan. Det finns några tecknare med norrlandsbakgrund som emigrerat till storstäderna. Men de brukar klippa banden med sitt ursprung eller så småningom återvända till fragmentariska minnen. Sen har vi några stackars eremiter som lever i osplendid isolation. Norrland är långt ifrån homogent med flera språk, kulturer och andra skiktningar. Här i Umeå är vi exempelvis inte riktigt klara över om vi ska vara malliga som de värsta stockholmare eller om vi ska vara bonniga. Lite grann av den här divergerande norrländska identiteten skiner genom i Antologin.


Jag ska försöka beskriva de ingående serieskaparna någon annan gång men antologin recenseras i Västerbottenskuriren och det är alltid roligt att recensera en recension. Mycket riktigt kommer recensenten Anders Sjögren fram till att antologin är spretig. Han nämner några namn och framhåller särskilt Ludwig Franzén och det är väl rätt vettigt hela vägen. Men det är en passus som fastnar för mej:

"Dessutom illustrerar några av bidragen att man inte blir en Martin Kellerman eller Liv Stömkvist bara för att man pepprar rutorna fulla med text. Det krävs mer: en idé, en stil, ett eget perspektiv"

Nu är det ändå så att jag skulle känna igen en seriesida av de flesta av de här tecknarna på tio meters håll. Sedan är Martin Kellerman och Liv Strömkvist väldigt begåvade personer men ingen av dem är seriemagiker - sådana där som skapar den där fantastiska känslan som bara kan uppstå i en tecknad serie - där det uppstår en animerad film i det egna medvetandet. Kellerman har visserligen en väldigt cartoony stil men det händer liksom inte så mycket, med åren har Rocky blivit alltmer försoffad och det är väl hög igenkänningsfaktor bland den första generationen som vuxit upp med fjärrkontroll.

Det finns många serieskapare jag sörjer att jag inte är: Barks, Hergé, Uderzo, Franquin, Kirby, Raymond, Williamson osv i all oändlighet. Kellerman och Strömkvist finns inte på den listan. Hur kan man ens komma på de namnen i det här sammanhanget?

Blev lite störd där. Men bry er inte om det. En bra recension i övrigt.

onsdag 16 april 2014

Opatriotisk

Jag känner mej lite opatriotisk ... men jag kan inte låta bli att tycka att det är roligt att de är så duktiga och att det går så bra för dem i Skellefteå.


tisdag 15 april 2014

Sommarens mode

Hörde nyss på radion något slags diskussion om hur modet skulle påverkas av att TV-serien Mad Men nu kommer in mot slutet av sextiotalet. Man tror att storblommigt, stora hattar och utsvängda byxor ska komma stort. Som modeorakel och modebloggare så rekommenderar jag en gitarr som man inte kan spela på som accessoar.


onsdag 15 januari 2014

Nytt mansideal

Jag tycker mej förnimma att vi har fått ett nytt mansideal och för en gångs skull så är jag i fas.