Man anar att denna sak inte var gratis så man tar det vid ett speciellt tillfälle. Vis av tidigare erfarenheter så ser jag till att dela den med en annan person och i detta fallet var det hustrun som fick den äran.
Innehållsförteckningen ger en del intressanta bilder för ens inre smaklökar.
Lakritssmaken var inte så framträdande. Det ligger lite någonstans mellan Root beer och gammaldags svagdricka. Men rätt fylligt ändå med vad det nu är det smakar. Intressant nog smakar det bättre ju mer man dricker men det lyfter aldrig riktigt.
Den får två svaga burkar.
Nja, det verkar ju inte vara värre än den där bananölen, som du visade upp på ett annat fotografi. Vad hade Egill Skallagrimson med lakrits att göra, förresten?
SvaraRaderaHm... Finns det någon intelligent koppling, där?