Jag läser en
artikel i expressen där någon i sedvanlig ordning går till storms mot mansrollen. Själv har jag ett hyggligt fritt förhållande till mansrollen men jag har ju en del drag som dyker upp - jag kan inte låta bli att skratta när han skriver "
Själv försökte jag gömma mig i ett pojkrum fullt av skivor och böcker. Andra gömmer sig i flaskor eller i anonyma kommentarsfält på Flashback" och det jag har roligt åt är partiet "anonyma kommentarsfält på Flashback" det är ju på bloggar man skriver i "anonyma kommentarsfält" på Flashback skriver man inlägg för det är ett forum. På feministdelen av Flashback frågar någon förtvivlat "har alla män Asperger?" och visst är det så.
Men för att återgå till saken - jag jobbade en gång på ett ställe där vi kom i kontakt med många män som kommit i svårigheter av olika anledningar. Jag minns speciellt en psykologs reaktion när en skogsarbetare blivit deprimerad efter att ha blivit bortrationaliserad: "Hur fan kan man sakna ett sådant skitjobb?". Det är liksom inte nog med att man inte förstår sej på "män" man koketterar med det också.
Men det finns en sista bastion i samhället där männen fortfarande behövs - det är när man ska byta däck så det är väl bäst jag går och gör det nu ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar