tisdag 7 december 2010

Lesbiska äventyr i Afganistan

Hustrun var borta i fredags så det blev den traditionella Steve Seagal-festivalen. Först Flight of Fury. En skummis lyckas stjäla ett ultrahäftigt Stealthplan och kör det till Afganistan. Där är en annan skurk som ska använda planet för att släppa två biologiska bomber, en i Europa och en i USA. Jag kan tänka mej att de som är mer insatta i flygteknik skruvar sej svårt redan där. Hursomhelst så visar det sig att den enda som kan smyga sej in i värsta Afganistan, övermanna alla terroristerna och flyga hem planet är en 130 kilos tjocksmock spelad av Steven Seagal.

Redan här börjar tankarna på att vandra iväg från handlingen lite grann. Först tänker jag på de här domarna som diskar gångare på OS. Om bägge fötterna är i luften samtidigt så blir det löpning och vederbörande blir diskad. Jag skulle vilja ha en domare som bedömer Steve Seagals löpning. Har han verkligen båda fötterna i luften samtidigt?



De romantiska inslagen mellan Seagal och huvudhjältinnan är synnerligen kyska. Kärleksscenerna hade kunnat funka i en Hopalong Cassidy-film. Men den hetaste scenen blir mellan hjältinnan som är amerikansk spion i Afganistan. Alla vet om att hon är amerikan och hon går klädd i lågt skurna byxor och högt skuren topp vilket avslöjar en väldigt näpen navel. Man funderar ju över hur gångbart det är i Afganistan. Hursomhelst så har Seagal gömt sej hemma hos amerikanskan. De afganska terroristerna söker genom byn och de leds av den tuffaste terroristtränaren i Afganistan som händelsevis också är en kvinna med lågt skurna byxor och högt skuren topp som avslöjar en förtjusande navel. När de afganska svartmuskiga terroristerna ska genomsöka lägenheten så signalerar afganskan att här kanske det kan vankas lite lesbisk fägring vilket den kvinnliga terroristen genast nappar på.

Svartmuskingarna dryper av och damerna börjar slingra sej om varandra och pussas innerligt. Plötsigt stelnar afganskan till och man blir varse att något hårt och avlångt plötsligt stöter mot hennes underliv. Själv satt jag och associerade till Crying Game när det visar sej att det är kallt och hårt stål det handlar om.


Afganskan får drypa av och Seagal som gömt sej blir på så sätt räddad och kan skjuta ner hundratals afganer i palestinasjalar och sedan flyga iväg med det stulna planet. Utan någon särskild anledning så börjar inleder han en luftstrid med en av biskurkarna trots att han själv har två jättehemska biologiska bomber på planet som absolut inte får skadas.

Sen kom "Hard to Kill" på TV och det är ju en relativt gammal rulle och är väl bättre som film om inte lika fascinerande.Den var ju rätt hygglig även om man som svensk har lite svårt att se när han besegrar en skurk och sätter honom i det närmaste helt ur spel och skulle med ett knäckt knä kunnat oskadliggöra skurken helt och hållet. Men istället plockar han upp killen och knäcker hans nacke inför sin just återfunne son.

2 kommentarer:

  1. Steven Seagal-festival.
    Är du säker på att det bara var armen du skadade?

    ;)

    SvaraRadera
  2. Det här är ju filmer för män. Du måste förkovra dig på the Seagal Report:
    http://www.xomba.com/seagal_report_flight_fury_2007

    SvaraRadera