I sportaffären

Hustrun skulle köpa en motionssko. Hon ville ha lite sådant där med dämpad sula och sånt dom kör med nuförtiden. Vi hade valt en av de där mer initierade sportaffärerna av någon anledning. Personalen var mycket vänliga och tog väl hand om min hustru. Jag kunde dock inte undgå att de fick obehagliga rysningar varje gång de såg mina gympapjux för 29 kronor på Rusta så jag valde att gå runt i affären för att inte distrahera personalen.

Först tittade jag på pikétröjor. De var väl hyggligt trevliga och det fanns reaställ där man kunde köpa 2 för 399. Men problemet var att de verkar inte finnas i större storlek än medium. Själv håller man på att se obscen ut redan i XL så det fanns inte mycket att hämta där. Jag hittade en trevlig kepshylla. Men på något sätt har jag fått för mej att kepsar endast finns till enhetspriset 29 kronor. Här var 299 kronor ingångsnivån.

Men en cykel kunde jag behöva. Så jag går glatt och kollar men priserna närmar sej ofta en begagnad bil. Så jag spratt till när jag såg en cykel för 1495. Det är mitt prisläge det! Men så ful den var! Det var något sorts designprojekt som gått alldeles fel.


Jag står just och förbereder mej för ett affärsförslag till någon av försäljarna. "Det fattar ni väl att ni inte kan sälja en sån fuljävla cykel, Ni får femhundra!" - den var så ful att den kunde vara bra att reta grannarna med. Då såg jag att jag läst fel på prislappen. 14995 kr skulle det vara.

Vid det laget så hade hustrun blivit förförd att någon försäljarrackare till ett par skor för 999 kronor. Hon var dessutom övertygad att hon gjort ett kap.

När vi rullar ut från parkeringen så spelar radion Oasis "Don´t look back in anger". Nä, bara en lätt känsla av att jag just ingått i ett surrealistiskt performancekonstverk.