Är pojkar en anakronism?

Jag har läst Robert Crumbs Genesis. Det är en intressant seriebok som rekommenderas till alla egentligen. För den som har grund Bibelkunskap är det slående hur mansdominerad den är. Nu är Crumb ingen slarver så han försöker hitta bortom Bibeltexterna för att förstå sådana turer som förefaller obegripliga i samspelet mellan männen och kvinnorna. Han har läst andra gamla myter som förmodligen handlar om samma sak och jämfört dem med hur de framställs i Bibeln och resonerar om det är så att texterna tvättats senare för att passa in i det patriarkala samhälle som vuxit fram när de äldre Bibeltexterna sammanställdes. Tydligen så är det så att det existerade en matriarkal struktur samtidigt med en patriarkal struktur i det gamla Mesopotamska samhället. Men i och med krigskulturen så blev det patriarkala styret med tiden så dominerande att kvinnorna kom att bli ett bihang vid senare kulturer.

Så har vi då i årtusenden sett patriarkatet som det enda möjliga. Vi har osynliggjort, förringat, fördummat och utnyttjat kvinnorna.

När jag gick i skolan var det en ganska tydlig könsuppdelning. I 9:an så fanns det en linje som hette 9 tp, teknisk praktisk linje. De killarna som gick där fick lära sej att svetsa, svarva och allt möjligt viktigt. Nästa alla av de killarna gick direkt från skolavslutningen ut i industrin och tjänade stora pengar. Det var en inte helt ovanlig syn att de som gått ut några år tidigare kom med en sprillans ny bil när de var arton för att hämta någon flickvän som gick i 9:an.

Nu är det två artiklar som egentligen handlar om samma sak. Dels en ledare i Expressen: Rädda pojkarna. Dels en artikel av Britta Svensson: Det finns ett mönster - gärningsmännen, som handlar om våldet mellan unga. Pojkarna sackar efter i skolan och ADHD och andra bokstavsdiagnoser ökar lavinartat bland pojkarna. Nu var det nog så att de flesta av de här killarna som gick 9 tp skulle ha diagnostiserats som bokstavsbarn. Det var på inget sätt någon briljant och insiktsfull pedagogik som rådde på den tiden utan bara en inställning att pojkar är pojkar och måste hållas i herrans tukt och förmaning för annars har de lätt att gå överstyr. Idag är det så mycket bekvämare att sätta en psykiatrisk diagnos på det tillstånd som tidigare egentligen bara skulle ha lytt "pojke".

I den ena artikeln så står det att "pojkarna misslyckas i skolan" men det är inte så. Tidigare så "misslyckades" flickorna i skolan därför att vi övertygade dem om att de aldrig skulle lyckas därför att de var flickor. Nu har vi i trettio års tid arbetat för att övertyga pojkarna att de inte kan lyckas eftersom de är pojkar. Det är inte en fråga om misslyckande utan det är en fråga om en framgångsrik pedagogik.