tisdag 5 april 2011

Religiösa grubblerier

Det är lite märkligt. Ju mer sekulariserad och avkristnad den svenska allmänheten blir desto mer börjar religionen krångla sej in i våra liv bakvägen. Globaliseringen har med sej märkliga bieffekter. När en stollig pastor i USA bränner en bok så blir det upplopp i Afganistan och en svensk FN-tjänsteman blir halshuggen.

Nu i något nummer av Bamse så utbrister Bamse "milde Muhammed!" vilket fick Flashbackhögern att gå i taket. (Haha! Flahsbackhögern läser Bamse!) Det om inte annat var det slutgiltiga beviset på att den svenska PK-eliten vänder ändalykten i vädret för musslorna. Emellertid är inte Flashbackhögerns särskilt noga med källgranskning för om man bara läste i rutan ovanför så stod det "repris från 1973". 1973 så var det ganska glest mellan muslimerna i Sverige. De enda vi överhuvudtaget såg i det lilla samhälle jag bodde var den aldrig sinande ström av unga nordafrikanska män som var inneboende hos en framgångsrik egenföretagare.

Från Bamse 9/1973

Det hela kom i alla fall till att leda till en diskussion på Serieforum där vi kom in på Kristendom, Islam och Judendom. Och jag skriver följande: "Egentligen så är både Kristendomen och Islam varianter av Judendomen och det är väl därför rivaliteten stundom är så infernaliskt bitter. Att tillbe helt olika gudar är betydligt mindre konfliktfyllt än att tillbe samma gud på olika sätt." Det var kanske djupare än vad jag tänkt det men sedan spinner tankarna vidare. Det är ju också så att inom de olika religionerna så fortsätter splittringen. Sunnimuslimer och Shiamuslimer spränger varandra i luften, Katoliker och Protestanter spränger varandra i luften, min koll på Judendomen är ganska begränsad men jag antar att de också är arga på varandra. Och det är här jag börjar grubbla.


Det är alltså så att man tror att mänskligheten en gång föddes i Afrika och att ett hundratal individer vandrade över den lilla landbryggan vid Sinaiöken och spred sej över Världen. Sedermera föds civilisationerna i flodrikena runt Nilen, Eufrat och Tigris. Här någonstans börjar vi skriva ner våra tankar och här någonstans så formaliseras religionerna.

Förra året kom ett fantastiskt seriealbum - Genesis av Robert Crumb. Minituöst så skildrar han i serieform den första Moseboken. Det är ett enastående verk och extremt intressant. Inte minst är det kul att läsa Crumbs kommentarer och funderingar. Bland annat så är det så att exempelvis syndafloden återkommer i flera andra religiösa skrifter från tiden. Det finns andra intressanta frågor som att man inte säkert kan följa de här historierna om exilen i Egypten och sådant. Jag får för mej att de tidigare delarna av Gamla Testamentet är hoplånade lite varstans ifrån. Om de redovisade händelserna verkligen har hänt så kan de mycket väl ha hänt någon annanstans.

Jag får en bild av att många religioner smälts samman till en som existerar i några hundra år och sedan splittras den upp i flera olika som sprids över hela världen. Wow, liksom.

4 kommentarer:

  1. Tjusig blinkning där till oss som läst dina serier sen 70-talet. ("Haha! XXX läser Bamse!")

    SvaraRadera
  2. Nu blev jag imponerad! Trodde aldrig att någon skulle ta igen den!

    SvaraRadera
  3. Håkan / Wakuran8 april 2011 12:41

    Musslorna? Är det norrländska?

    SvaraRadera