Sagofigur

När jag var en 18-19 år tecknade jag som en galning. Det hade väl ditintills inte riktigt framgått att jag skulle ha någon särskild fallenhet men jag älskade att teckna. Men när jag gjorde mitt tredje avsnitt av äventyrsserien "Bertel-den utstötte riddaren" så började bitarna falla på plats. Jag var så stolt över det avsnittet att jag aldrig förmådde göra fortsättningen av pur prestationsångest.

Faktum är att jag gått omkring i många år och verkligen trott att det var ett utsökt arbete men när jag ser på det idag så fanns det en hel del i övrigt att önska ...

Jag laborerade en hel del med olika sagoteman vid den här tiden. Inspirerad av Sagan om Ringen och framför allt värdshuset i Bri så lekte jag med något mer jordnära sagoteman - visserligen med magiska flöjter - men utan dvärgar och alver. Det mesta har gått in i förlorn men jag satt häromkvällen och småklottrade i vanlig ordning och då dök den här gubben upp som hittade en guldskatt under sitt golv. Vad som skulle hända sen har jag glömt men det var roligt att teckna ...