Saknar den i alla fall

Den första bilen vi hade var en skåp-saab. Det var en sådan där två-taktad sak. Det var min mor som köpte den. Hon visste inte hur man köpte bil utan gick in i bilaffären och sade: jag vill ha en sådan där blå som står i fönstret. Försäljaren blev lite bortkommen och började på att lägga upp avbetalningsplanen : "Hur ska vi då lägga upp avbetalningen?" Varpå min mor lade upp sedlarna kontant på bordshörnet.

Vi hade väl en del goda stunder med den bilen som gjorde oss mobila på ett helt nytt sätt. Senare blev vi oplare och körde Opel i många år. Men jag kunde aldrig släppa kärleken till Saab. Jag köpte så småningom en av de sista V4:orna. Det var förmodligen den sämsta bil jag haft. De brukar säga att gammal kärlek rostar aldrig men den bilen var motbeviset.

Men kärleken är blind och jag gjorde det här idolporträttet av Saaben jag aldrig fick äga ...