torsdag 23 september 2010

Hur blev det nu då?

Som perverst politikintresserad så har jag följt valresultatet med petimetrisk noggrannhet. I likhet med många andra är jag lite omtumlad av valresultatet.

Naturligtvis är det tråkigt att SD har lyckats komma in i riksdagen. Jag har suttit en halv dag och försökt rita en rolig bild av Jimmie Åkesson men det går inte. Han är så outsägligt trist. Men egentligen är jag ganska lite rädd för SD för de är så splittrade inbördes så partiet kommer inte att kunna hålla samman när de utsätts för det tröga parlamentariska systemet. Man måste våga lita på det parlamentariska systemet och trots att det är frestande låta bli att försöka manipulera ut dem. Man ska "ta debatten" med dem men styra bort den från invandringsfrågan, det var tydligt vid de få tillfällen som han kom fram i valdebatten att han försökte styra varje fråga till invandringen men man ska inte falla i fällan och diskutera sådant med dem. Styr diskussionen till sånt där de är förvirrade och okunniga.

Det är väl också roligt att folk engagerar sej men som den evinnerlige motvalls kärring jag tydligen är dömd att vara så har jag svårt att riktigt trivas i den plötsliga enhälliga talkören som skanderar "Vi gillar alla olika", nånstans inom mej frågar en irriterande röst "får man också tycka olika?" men sånt är det bäst att man låter bli att tänka.




Det parlamentariska läget då? Jag tycker faktiskt att det var bra att det blev som det blev. Oavsett om Alliansen regerar som minoritetsregering eller man lyckas snärja miljöpartiet som stödparti så kommer man inte att på samma sätt kunna öka utförsäkringen av sjuka och överföra samhällets medel till de rikaste i Stockholm på samma sätt som man skulle kunnat annars.

Och Socialdemokratin ska förnya sej. Mitt stalltips är att man kommer att satsa hårt på Mona Sahlin och Thomas Bodström, man kommer att fortsätta det rödgröna samarbetet men man kommer att satsa 300 miljoner på att ta fram en ny logga.

7 kommentarer:

  1. Ahh, den travstin på "Rör inte min kompis"-kampanjen är så uppfriskande grym! :-)

    SvaraRadera
  2. "Styr diskussionen till sånt där de är förvirrade och okunniga"

    Det inkluderar förstås invandringsfrågan.

    SvaraRadera
  3. Mja, Åkesson har ett antal frågor där han har väl inövade argument och vad jag sett så har ingen på ett riktigt övertygande sätt bemödat sej om att tvåla till honom på de områdena. Förmodligen däför att de tunga motargumenten röjer egna tillkortakommanden.

    Mötet Nalin Pekgul vs Jimmie Åkesson tyckte jag var rena katastrofen. När journalisten som skulle bedöma vem som vann menade att Pekgul vann eftersom Åkesson "var sjuk i huvudet" så kändes det verkligen som ett desperat etablissemang som stod utan argument.

    För just det enda argumentet mot SD har varit "Ni får inte rösta på dem eftersom man inte får rösta på dem" vilket knappast har imponerat på missnöjesröstare.

    SvaraRadera
  4. Nja, i mina kontakter med unga liberaler under valrörelsen hörde jag flera argument som jag betraktar som både fullt legitima och vettiga: 1. De ljuger i sin propaganda -- om t ex kostnader för invandringen. 2. De är i stor utsträckning en bunt skitstövlar -- de rasistiska åsikterna skiner igenom på flera håll, speciellt när man tror sig vara i fred för utomståendes ögon och öron. 3. Det finns vettiga policies för att hantera de problem vi har haft med att ta emot invandrare på ett vettigt sätt -- policies som _inte_ inkluderar tvärstopp för utomeuropeisk invandring. 4. Tittar man på SD:s övriga politik hänger den helt enkelt inte ihop -- den är ett enda mischmasch som skulle medföra svåra konsekvenser för den svenska ekonomin om den implementerades, eftersom de som tvättäkta populister där bara har gått efter popularitetskriteriet för att försöka skapa stöd för sin anti-invandringspolitik. (Carl B. Hamilton tryckte bl a på detta, men jag såg inte media ta upp den aspekten.)

    Att sedan det blir rena katastrofen att sätta någon som Nalin Pekgul mot Åkesson är ju ganska självklart, men det finns faktiskt kompetenta och intelligenta personer som skulle kunna ta debatten i stället. Det argument jag själv tog upp när jag stod i valstuga var att det är livsviktigt att folk lär sig svenska och kommer i arbete, för det är det som är biljetten in i det svenska samhället, och att vi måste verka för en samhällsplanering som i betydligt större utsträckning mixar bostadsområden för att motverka segregation och att det uppstår "öar" i städerna. Bådadera är saker som har börjat implementeras, så jag kan inte förstå varför Pekgul skulle vara helt oförmögen att ta upp dem.

    Kort sagt: tror jag ett stort problem har varit massmedia som "gatekeepers"; de har släppt fram fel personer att debattera SD, och de har inte heller granskat SD:s politik utifrån de utgångspunkter som normalt gäller i ett val: vad skulle de ha för konsekvenser för Sverige och dess invånare (oavsett hur länge de bott här)? Hade så skett kanske resultatet blivit annorlunda -- och även om det inte hade blivit så, så hade media åtminstone uppfyllt sin roll som granskare.

    SvaraRadera
  5. Nu är det ju inte du som ska övertygas utan 96,1% av de som röstar för att hålla SD utanför riksdagen så Åkesson måste kläs av på samma sätt som när Olle Stenholm klädde av Bert Karlsson och uppriktigt sagt så är Åkesson för vältränad på invandrarfrågan för att kunna kläs av så övertygande.

    Arbete är naturligtvis lösningen på allt, hade vi fri tillgång till arbeten så skulle vi lösa många problem i samhället men som det ser ut nu så är det en krympande resurs och arbetsmarknaden i hela Europa kommer att krympa.

    SvaraRadera
  6. Jag håller -- oförskämt nog, eftersom det är din blogg -- inte med. Stenholms avklädning av Bert Karlsson var lysande, men det var inte den som satte spiken i kistan på ND. Enstaka briljanta insatser räcker inte, det krävs man upprepar de intelligenta motargumenten gång på gång så att de a) når fler människor och b) verkligen tränger in i skallen på dem som funderar på att rösta SD. Jag tror alltså mer på att ständigt påpeka det lögnaktiga, falskräknande och omänskliga i SD:s politik, samt att det helt enkelt inte fungerar att slänga på en bunt populära åsikter -- som inte går ihop tillsammans utan medför ekonomisk obalans -- på vad som i grunden är en rasistisk ideologi.

    Men för det behöver man intelligenta, kunniga och kompetenta debattörer, och det är få som äger Alf Svenssonsk kompetens på dylikt -- min stora respekt för Bengt Westerberg till trots så var det Svensson som var bäst på ta debatten med ND, Debattörer som tror att det räcker med moralisk och moralistisk indignation kommer bara att ställa till det (som jag tror du menade i referatet av Pekguls debatt).

    SvaraRadera
  7. Här får man tycka i stort sett vad man vill. Jag gillar tycka olika.

    Jag tror inte att det är något problem att övertyga flertalet. Men just den nya gruppen som fått SD att gå från marginalparti till riksdagen tror jag är ganska djupt övertygade om att alla andra ljuger eller friserar sanningen.

    Jag försökte titta på hur de olika distrikten röstade. I mitt eget etniskt homogena svenska röstdistrikt, där de enda från icke skidåkande nationer som vi ser är pizzabagarna, fick SD en handfull röster. På Ersboda, vårt eget Rosengård fick SD 4% vilket är bland de högsta noteringarna i länet. Jag kollade inte ordentligt men jag fick den uppfattningen att alla distrikt där SD fick mer röster antingen var invandrartäta eller haft flyktingförläggning. Därav kan man gissa att man röstar på SD på grund av saker man själv upplevt och då tror jag att det är svårt att övertyga med argument och statistik.

    SvaraRadera