Ibland så känner man sig plötsligt så gammal. Häromdagen så är jag helt utan anledning fullständigt ledbruten. Just när jag står i begrepp att kliva ur Peugeoten så passerar Larsson och ser med vilken brist på smidighet jag försöker ta mig ut. "Hur är det med morfar?" - frågar han. "Det känns som om jag försöker kliva ur en Lambourghini" svarar jag. På hans min anar jag att det inte var den bild-association som fanns i hans hjärna när han såg mig.
Senare råkar jag ut för ett märkligt kroppsligt fenomen. Jag är lite trött och spärrar upp ögonen och vänster öga fastnar i vidöppet läge. Man får alla möjliga konstiga tankar när man råkar ut för sånt. Är det någon nerv som bara gått av - ungefär som när isoleringen trillar av kablarna på en gammal bil - eller är det en hjärnblödning. Jag springer in till badrumsspegeln för att se vad som hänt.
Det visar sig att ögonbrynet trasslat ihop sig med ögonfransarna.
Blu-ray: Släpp fångarne loss – det är vår!
1 dag sedan
Jadu morfar jag kände väl igen mig alltför väl helt enkelt.
SvaraRaderaProvade på brännboll i helgen och det slutade med en brusten lårmuskel (visste inte att jag hade någon) efter de första 20 meterna löpning.
Förfallet har startat gamle vän.
//Larsson med minen
Det gör ont att höra knoppar brista - så även lårmuskler.
SvaraRadera